Forskning. För att locka hit amerikanska forskare borde utbildningsminister Johan Pehrson (L) stärka den akademiska friheten.
Universiteten är fienden, deklarerade JD Vance redan 2021. Nu, fyra år senare, är han vicepresident i en amerikansk regering som agerar med oresonlig kraft mot landets framstående och anrika lärosäten. Det har fått som konsekvens att många forskare överväger att lämna landet.
Att bekämpa antisemitism på campus används som förevändning för att gå ut hårt mot universiteten. Precis som i Sverige har kriget mellan Israel och Hamas lett till studentprotester, och en hätsk stämning som gjort många judiska studenter oroliga. Vissa lärosäten har utan tvekan misslyckats med att hantera situationen och skapa trygghet. Det har mynnat ut i våldsamma avhysningar av demonstranter och förvirrade uttalanden i stil med Elizabeth Magill, tidigare rektor för University of Pennsylvania, som fick avgå efter att ha misslyckats med att ge ett rakt svar på huruvida det skulle bryta mot universitetets uppförandekod att uppmana till folkmord på judar (SVT 10/12-2023). Det är kontextbundet, blev svaret. Även rektorerna för MIT och Harvard slirade i tanken på liknande sätt.
Men republikanernas tveksamhet mot akademin går djupare än så, och hör ihop med ett motstånd mot vad de själva skulle kalla "woke-ideologi". Även detta är en debatt som importerats till Sverige. Dock utan att bli lika djup och infekterad, det mesta är som bekant större i USA.
Att hoten mot akademin kommer ur ett slags krig mot woke, eller upplevt överdriven mångfaldssträvan, märks inte minst på vissa krav som Donald Trumps regering nu villkorar de statliga stöden med. Som att mångfaldskontor ska stängas ned.
Universiteten förväntas även samarbeta med migrationsmyndigheter för att granska utländska studenter, och att förändra styrning, anställningsförfaranden och antagningsprocesser.
Även om man är kritisk till triggervarningar och mikroaggressioner, som brukar stämplas som typiskt "woke tankegods", går det inte att blunda för att det Trump gör är omfattande intrång i den akademiska friheten. Intrång som inte rättfärdigas av bristerna i vissa akademiska trendtankar.
För Harvard handlar det om 2,2 miljarder dollar i frusna anslag, för Columbia 400 miljoner indragna dollar. Det uppfattas, föga förvånande, som drakoniska straff mot landets bastioner för högre utbildning och forskning. Inte minst av institutionerna själva. Många amerikanska akademiker har därför börjat se sig om efter nya jobb utomlands.
Mimmie Björnsdotter Grönkvist är skribent på Liberala nyhetsbyrån
Gör de slag i saken kan Sverige dra nytta av en amerikansk brain drain. Det har också utbildningsminister Johan Pehrson (L) varit inne på. Rundabordssamtal har anordnats, med representanter för svenska lärosäten. Pehrsons vilja att ta upp den färdiga utredningen om förenklade migrationsregler är god, och stöter förhoppningsvis inte på patrull från stödpartiet Sverigedemokraterna.
Viktigt är också hur han lyfter de långsiktiga förutsättningarna för forskningen, som de medel som skjutits till i forskningspropositionen. "Inga tillfälliga, akuta insatser, utan långsiktigt," kallade Pehrson det i DN (15/4).
Utöver det behövs åtgärder för att stärka den akademiska friheten i Sverige. För att förhindra en situation lik den amerikanska behöver lärosätenas oberoende stärkas. Det amerikanska exemplet är en varning, som svenska politiker borde hörsamma. Universiteten är inte samhällets fiender.