Vi måste se upp med digitaliseringens baksidor

Att lära sig via dator i stället för att lära sig genom klassisk undervisning ger sällan lika bra resultat.
Att lära sig via dator i stället för att lära sig genom klassisk undervisning ger sällan lika bra resultat.

De elever som har sämre förutsättningar påverkas negativt av undervisning via eller vid datorn.

Ledare 14 oktober 2022 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi lever i en digital tid.

Att låta bli att använda sig av de tekniska verktyg som erbjuds är inte något alternativ för de flesta. På samhällsnivå är det en omöjlighet.

Den relativt snabba omvandling som skett har dock givit få tillfällen till att stanna upp och reflektera. I många fall har man ångat på utifrån föreställningen att allt som är nytt är bra och att allt som är digitalt är bättre.

När det kommer till undervisning och utbildning är så inte alltid fallet. En studie vid Helsingfors universitet, där man följt niondeklassare, visar tvärtom att digitala undervisningsmetoder försämrar elevernas inlärning. Ju mer man använde digitala redskap i undervisningen desto sämre blev resultaten. Klassisk lärarledd undervisning i klassrum gav bäst resultat.

Även på högskolenivå kan datorerna orsaka problem för många elever.

I en aktuell rapport från tankesmedjan SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) har rapportförfattaren Adrian Mehic tittat på hur studenter vid Lunds universitet påverkats av olika typer av undervisning genom att göra jämförelser under tiden för pandemin, då högskolorna i perioder var tvungna att ställa om till helt digital undervisning eller hybridundervisning.

Adrian Mehic har granskat både hur detta påverkat studenternas betyg och vilka effekter distansundervisningen haft på deras välmående. Han beskriver i rapporten även hur kön och socioekonomisk status inverkar på resultaten.

De slutsatser som kan dras är att studenter från en icke akademisk bakgrund drabbas särskilt negativt när undervisningen görs helt digital. Dessutom påverkas alla studenters välmående negativt av att inte ha vanlig lärarledd undervisning på campus.

”Generellt bör högskolor och universitet vara sparsamma med att ersätta campusundervisning med hybridbaserade moment. Om detta ändå görs, måste åtgärder vidtas för att säkerställa likvärdigheten och se till så att inte vissa grupper av studenter halkar efter”, skriver Adrian Mehic.

En avhandling, som presenterades vid Umeå universitet i våras, visar även den att elever med stort datoranvändande ofta har sämre studieresultat.

”Det finns inte så mycket forskning som talar för att datorer i skolan skulle ha någon större positiv effekt på studieresultaten. Det tycker jag är intressant så här i digitaliseringstider och med tanke på politikernas ambition att alla elever ska ha tillgång till en dator”, säger forskaren Linn Karlsson (Läraren 21/2 2022).

Med andra ord är konsekvenserna i princip desamma oavsett om det är barn, ungdomar eller unga vuxna som drabbas av digitaliseringvågens mest obarmhärtiga sidor.

De som inte har ett starkt stöd hemifrån, eller som är teoretiskt svagare, får det svårt att klara sina studier när de sätts framför en skärm. Något som borde få varningsklockorna att ringa ljudligt hos rektorer och politiker inom utbildningsväsendet.

Även om det är lockande att av ekonomiska skäl ersätta lärarledd undervisning med datorer är det det absolut sämsta man kan göra ur ett utbildningsperspektiv.

Den viktigaste och bästa resursen vi har är läraren längst fram i den föreläsningssal eller i klassrum där eleverna sitter. Inget kan ersätta det.

Digitaliseringen må ha förändrat mycket. Men inte det sätt som människor bäst inhämtar kunskap – genom att mötas och lyssna.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa