Demokratin, som vi känner den, är ifrågasatt och hotad.
Det är bara ett år och några dagar sedan stormningen av Kapitolium, USA:s parlamentsbyggnad i Washington D C.
I Sverige har Säpo länge varnat för att andra stater kan försöka blanda sig i val genom påverkansoperationer och elektroniska angrepp.
Exemplen på rykten och lögner om valfusk, om ett demokratiskt system som är allt annat än demokratiskt, kommer att spridas inför, under och efter val jorden runt. Så även i Sverige. Där antalet anmälningar om oegentligheter successivt har ökat.
Det är ingen hemlighet att det har begåtts fel i rösthanteringen. Att det har förekommit enstaka försök till fusk.
Valsedlar har hamnat i fel valurna, röster har inte kommit fram i tid. Efter valet 2010 beslutade till exempel valprövningsnämnden att det skulle bli omval i en av fyra valkretsar i Örebro kommun samt i dåvarande Västra Götalands läns landsting.
Allt hade inte gått rätt till.
Det rättade omvalet till.
Samtidigt ska man vara försiktig med att dra alltför långt gångna slutsatser om att anmälningarna om oegentligheter har ökat. I grund och botten är det svenska valet säkert. Och rättvist.
Eller som Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, säger till SVT Nyheter (18/1 2022): ”Det svenska valet är robust, manuellt och decentraliserat. Det är svårt att påverka valresultatet. Däremot så ser vi att det finns aktörer som vill och har kapacitet att påverka förtroendet för valresultatet.”
Vilket var precis vad som hände i USA efter presidentvalet 2020. Högerextrema grupper spred rykten om att det var ett omfattande valfusk som gjorde Joe Biden till landets 46:e president. Det var nog för att en tredjedel av befolkningen skulle ifrågasätta valets legitimitet. Tre av fyra republikanska väljare var i december 2020 övertygade om att miljontals falska röster avgjort valet.
De riktigt pessimistiska forskarna menar att USA kan stå på randen till ett inbördeskrig. Inte likt amerikanska inbördeskriget utan snarare likt den blodiga konflikten i Nordirland med bombningar och andra terrordåd.
Situationen i USA, en av världens mest stabila demokratier, är allt annat tillfredsställande.
Rykten om valfusk och andra oegentligheter spreds också efter de svenska valen 2018. Bland annat skulle den överbelastningsattack, som fick Valmyndighetens webbsida att krascha, i själva verket vara ett försök från myndighetens sida att påverka valutgången.
Däremot inträffade, enligt rapporter från myndigheter, inga koordinerade påverkansattacker mot valen.
Sverige går till val i höst. Ett ovisst val.
Det är jämnt mellan blocken. Liberalerna och Miljöpartiet, kanske även Kristdemokraterna, riskerar att missa fyraprocentsspärren.
Ju ovissare val desto större anledning till påverkansförsök från andra länder, allehanda odemokratiska och extremistiska grupperingar. Ju jämnare valresultat desto större anledning att sprida rykten om att allt inte gått rätt till.
Detta är svenska myndigheter väl medvetna om. Och kraftsamlar för att upptäcka påverkansförsök och minimera risken för felaktiga rykten om valfusk. Bland annat kommer Valmyndigheten att ha en särskild webbsida som ska fungera som en faktagranskare.
Myndigheten gör också en större satsning på utbildning.
Det är bra. I flera svenska kommuner får röstmottagare (valförrättare) bara några timmars utbildning. Vilket är alldeles för lite. För det handlar inte bara om att korrekt kunna räkna röster. Det handlar – tyvärr – också om att kunna hantera incidenter och rent sabotage.
Mörka moln tornar upp sig på demokratins himmel.
Det som var självklart för inte alltför många val sedan är inte längre självklarheter. Angripare söker hela tiden nya vägar för att påverka utgången av ett val, och påverka förtroendet för valresultatet.
Hur mycket svenska myndigheter än försöker förhindra att desinformation och konspirationsteorier sprids så kommer det att spridas sådana. Antingen väljer du att tro på ryktesspridningen, eller så gör du det inte. Det är var och ens ansvar att vara källkritisk.
Det gäller att lära sig att skilja på information och desinformation, på fakta och konspirationsteorier.
Valen är det finaste och viktigaste vi har i en demokrati. De ger nästan alla och envar möjligheten att välja – och att välja bort. Men den möjligheten måste försvaras mot påverkansförsök och allehanda ryktesspridning. Inte bara ett valår utan hela tiden.
Demokratin måste stå sig stark.
Om inte är både vi och den illa ute.