Vården hotas av platsbrist

Över hela landet råder allvarlig vårdplatsbrist
Över hela landet råder allvarlig vårdplatsbrist

Regionerna måste ta ett krafttag för att rekrytera och behålla kompetent personal. Medborgarnas liv och hälsa ska inte riskeras till följd av att det saknas tillräckligt med vårdplatser.

Ledare 5 juni 2023 07:30
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

De senaste 15 åren har en av fem vårdplatser på sjukhus runt om i Sverige försvunnit. Det enligt statistik från SKR, Sveriges kommuner och regioner. Det har lett till att tusentals möjligheter att vårda svårt sjuka människor inte längre existerar. Samtidigt har befolkningen ökat, de äldre blivit fler och vårdbehoven eskalerar.

En vårdplats är inte, vilket många tycks tro, bara en säng, utan enligt Socialstyrelsens definition “en plats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö”. Har man en gång dragit ned är det därför inte helt enkelt att växla upp igen. Egentligen borde ordet vårdplatsbrist bytas ut mot underbemanning, för det är vad det handlar om.

Det som en gång började som en rimlig neddragning av slutenvårdsplatser när behandlingstider kortades till följd av nya moderna metoder har fortsatt i en omfattning som idag innebär att Sverige ligger i botten bland OECD-länderna när det kommer till vårdplatser inom slutenvården. Vårdplatser är dyrt och regionpolitiker från norr till söder har sett en minskning som ett utmärkt sätt att spara pengar. Något som får stora konsekvenser för både patienter och personal.

Läkare och sjuksköterskor över hela landet har under de senaste åren larmat om den ohållbara situationen. Det finns ingen luft i systemen, överbeläggningar har blivit vardag, sjuksköterskor springer benen av sig för att hinna med, patienter ligger i korridorer och larmar med grytlock för att det inte finns något annat sätt att kommunicera och läkare på akuten tillbringar en stor del av sin arbetstid med att jaga platser för patienter som måste läggas in.

Överbeläggningen och personalbristen gör även att många svårt sjuka hamnar på avdelningar där det saknas rätt kompetens för att vårda de sjukdomar de drabbats av. Något som är en allvarlig patientsäkerhetsrisk.

Nu uppmärksammar även Socialstyrelsen att det inte går längre. Myndigheten har på uppdrag av den förra regeringen räknat på antalet vårdplatser i samtliga regioner. Slutsatsen är att vanliga vårdplatserna måste bli 2 300 fler. Antalet platser inom intensivvården måste dessutom öka med minst 60. I dag finns det bara totalt 465 stycken fördelade över landet. Det är färre än före pandemin.

“Läget är allvarligt, både ur ett tillgänglighets- och ett patientsäkerhetsperspektiv. Det är ett omedelbart behov”, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen (DN 31/5).

Även om situationen ser olika ut i olika delar av landet är det bara en enda region som enligt Socialstyrelsen bedöms ha tillräckligt många vårdplatser, det är Kalmar. Övriga regioner måste agera omedelbart.

Regeringen har anslagit två miljarder i statsbudgeten som regionerna kan söka för att utöka antalet vårdplatser. Det är dock bara ett extra stöd. Den stora insatsen måste ske på plats ute i landet. Där gäller det att prioritera rekrytering och kompetensförsörjning och skapa en arbetsmiljö som gör att man kan behålla erfaren sjukvårdspersonal.

Sjukvården är ett av samhällets viktigaste uppdrag, kanske det allra viktigaste. Medborgarna, skattebetalarna, har rätt att förvänta sig en vård som är trygg och säker och där läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal ges förutsättningar för att ge bästa möjliga vård. Då duger det inte att det fattas långt över 2 000 vårdplatser. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa