På tisdagen överlämnade Tryck- och yttrandefrihetsutredningen över betänkandet ”Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten” (SOU 2020:45) till regeringen.
Utredningens syfte är att stärka och uppdatera yttrandefrihetsgrundlagarna.
Betänkandet undersöker bland annat behovet av att lägga till ett nytt undantag till den så kallade anskaffarfriheten. Det vill säga rätten att i journalistiskt syfte samla in material för publicering.
Det vill man göra mot bakgrund av ett rättsfall som 2015 nådde Högsta domstolen (HD).
Dagens Nyheter hade fotograferat ett område klassat som skyddsobjekt. Kameran beslagtogs. Men HD fann att anskaffarfriheten stod över lagen om skyddsobjekt.
I praktiken innebär det HD-prejudikatet en risk för att det blir möjligt för främmande makt att spionera och dokumentera militärt känsliga platser. Om man gör det under en täckmantel av journalistik.
Den lagändring som utredningen föreslår skulle råda bot på detta.
En annan del av grundlagarna som anses vara i behov av reformer rör tekniska eftersläpningar, som att olika yttrandefrihetsregler gäller för e-böcker kontra fysiska böcker.
En annan märklig konsekvens av yttrandefrihetsgrundlagarnas tekniska eftersläpning visade sig 2016 i ett rättsfall mot TV3.
Europadomstolen fann att Sverige inte tillhandahöll effektiva rättsmedel och därmed bryter mot Europakonventionen. Detta eftersom en person inte kunnat ställas inför svars för uttalanden på grund av att kanalen anses utgå från Storbritannien.
En annan reform som betänkandet föreslår ämna reglera är på vilket sätt man får skapa söktjänster över folk som fällts för brott eller förekommit i rättsprocesser. Regeringen har tidigare försökt reglera frågan. Men röstats ner i riksdagen.
Men i och med EU:s nya dataskyddsförordning, som bland annat anger att brottsdomar har ett högt skyddsvärde ur integritetssynpunkt, har frågan aktualiserats på nytt.
Utredningen förespråkar (egentligen) också att Public service-bolagens oberoende ska grundlagsskyddas.
Men här har man inte funnit tillräcklig konsensus i riksdagen. Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget. De tycker att bolagen är vänstervridna.
Sammanfattningsvis är de reformer som utredningen föreslår nödvändiga och välkomna.
Den parlamentariska sammansättningen kan komma att förändras ganska radikalt efter nästa val.
Tyvärr är det därför långt ifrån säkert att de faktiskt förverkligas.