Välkommet besked om kärnkraft

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) under en pressträff där man presenterar nyheter på kärnkraftsområdet.
Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) under en pressträff där man presenterar nyheter på kärnkraftsområdet.

Mer kärnkraft behövs för omställningen till ett fossilfritt energisystem och regeringen gör helt rätt i att planera för upp till tio nya reaktorer.

Ledare 23 november 2023 07:30
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Regeringen vill ha en rejäl utbyggnad av kärnkraft motsvarande tio av dagens befintliga reaktorer. Denna ska vara genomförd till år 2045. Men redan 2035, om tolv år, vill man ha två fullskaliga reaktorer på plats. Enligt planerna ska också en särskild samordnare utses vars uppgift blir att koordinera och hjälpa till att lösa alla de praktiska och ekonomiska problem som sannolikt dyker upp under arbetets gång.

“Vi har för avsikt att fördubbla energiproduktionen inom 25 år. Det handlar dels om sol, vind och vatten, men kärnkraften är helt avgörande för att det här ska fungera och bli verklighet”, sade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) när planerna presenterades av regeringen i torsdags (16/11).

I planerna ingår också en modell för riskfördelning så att de som vill bygga nya reaktorer inte själva ska stå med ansvaret. De enorma kostnaderna leder sannolikt till att få vågar investera i utbyggd kärnkraft utan någon form av statliga ekonomiska garantier. “Vad vi ser från andra länder är att staten behöver ta en ekonomiskt aktiv roll. Det finns risker, så den som bygger vill veta att risken delas av fler. Vi måste ge förutsättningar för marknadsmässighet, de som bygger måste veta förutsättningarna. Och i slutändan måste det vara nivåer som är så rimliga som möjligt för skattebetalarna,” sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) vid presskonferensen.

Från näringslivet och dess branschorganisationer har reaktionerna varit positiva. “Det är ett välkommet och tydligt besked som kan öka tempot för att få till så mycket fossilfri elproduktion som möjligt. Det är helt avgörande för att klara klimatomställningen”, sade Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv (TN 16/11).

Miljöpartiets Daniel Helldén var å sin sida tydlig om vad han anser. “Kärnkraften ska benämnas med sitt rätta namn: livsfarlig och helt oansvarig teknik”, konstaterade Helldén i sitt första tal som språkrör.

Enligt en opinionsundersökning som Demoskop gjort åt Svenskt Näringsliv i oktober är sju av tio tillfrågade svenskar positiva till att bygga ut kärnkraften för att minska klimatproblemen. Nästan lika många, 63 procent, är positiva till vidare utbyggnad av vindkraft i samma syfte.

Energipolitiken har lett till att Sverige under lång tid satsat på energislag som går helt i otakt med efterfrågan. Solpaneler går för högtryck sommartid och under vinterns köldknäppar står vindkraftverken stilla. Olyckligtvis har kärnkraften hållits utanför ekvationen hållbar koldioxidfri kraftproduktion. 6 av ursprungligen 12 kärnreaktorer är borta sedan de stängts ned i förtid.

Samtidigt pågår en omvandling av stora delar av samhället från fossilbaserad till hållbar energi. Till övervägande del innebär detta en övergång till elektricitet. Transportsystemen ska gå från diesel och bensin till el. Industriella processer ska gå från gas olja och kol till eldriven produktion. Allt detta leder givetvis till att efterfrågan på elkraft ökar – regeringen räknar med att produktionen måste fördubblas inom 25 år.

Beskedet om att bygga ny kärnkraft är därför varmt välkommen. Omställningen till fossilfri kraftproduktion är omöjlig utan att mer planerbar produktion ingår. Vi måste ha energiproduktion som kan sättas igång när den behövs och som är oberoende av väder och vind.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa