Valen vi kosumenter gör är avgörande för centrumhandeln

Det finns få saker som så tydligt signalerar ekonomisk nedgång och ekonomiska problem som tomma skyltfönster.

Många butiker har tvingats se försäljningen rasa, några har försatts i konkurs, andra genomgår rekonstruktion.

Många butiker har tvingats se försäljningen rasa, några har försatts i konkurs, andra genomgår rekonstruktion.

Foto: Pär Lindström

Ledare2020-06-17 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronapandemin har skördat många offer.

Inte bara mänskligt utan också ekonomiskt.

I takt med att samhället börjar öppna upp igen ljusnar också utsikterna för landets handlare. Framtidsindikatorn för butikshandeln stiger i juni. Störst är dock optimismen bland e-handlarna.

I lördagens Norran (13/6 2020) gjorde Christoffer Åhlund en genomgång av vad som hänt med centrumbutikerna i Skellefteå. Många har tvingats se försäljningen rasa, några har försatts i konkurs, andra genomgår rekonstruktion.

Handeln är inne i en betydande strukturomvandling. Externa köpcentra utmanar den traditionella centrumhandeln. E-handelsföretag utmanar i sin tur både externa köpcentra och traditionell centrumhandel.

En kort blick västerut, mot USA, där strukturomvandlingen har kommit ännu längre. Där har till exempel e-handelsjätten Amazon 90 miljoner amerikaner i sitt program för trogna kunder.

På den tiden jag åkte ner till Skåne ett par gånger om året pratade jag med förtvivlade skånska handlare. De berättade hur kunder kom in i affären, provade ett par skor, tackade för sig, gick hem och beställde varan på nätet. Där var det billigare.

Om ofoget kommit till Skellefteå osagt. Men förmodligen.

Det är det som de lokala handlarna, inte minst centrumhandlarna, har att kämpa mot.

När stamkunderna vänder sig till nätet förändras marknaden.

Det finns få saker som så tydligt signalerar ekonomisk nedgång och ekonomiska problem som tomma skyltfönster. Det behövs inte många öde affärslokaler för att den där känslan av ett centrum, levande, attraktivt och mysigt försvinner.

Stadskärnorna riskerar att förvandlas till bostadskvarter och exklusiva kontorslandskap.

Är det här en utveckling som går att stoppa?

Nej, inte stoppa. Det är inte realistiskt att tro att tillräckligt många lämnar dagens handelsmönster bakom sig och backar bandet till 1960-talet, eller ännu längre tillbaka i tiden. Däremot går det att få strukturomvandlingen att sakta in.

Det är precis som Bengt Markstedt, ombudsman, Handelsanställdas förbund, säger till Norran: ”Vi har ett ansvar över hur vi beter oss, det är våra mönster som butikerna ska leva eller inte leva på.”

Vill vi ha kvar en fysisk handeln måste vi också vara beredda på att göra en eller annan uppoffring.

Varan köper du kanske billigare på nätet, du behöver inte ta dig till stan och leta parkeringaplats. Du måste handla på bestämda tider och urvalet är ofta begränsat.

Men det finns krafter som vill ha kvar och värdesätter fysisk handel, närodlade grönsaker och närslaktade kor, grisar och kaniner. Det visar Facebookgrupper som #backaskellefteå och #reko-ringen.

Innan coronakrisen slog till började det på allvar att bli inne med att gynna det lokala, under pandemin har det blivit än mer hippt. Hur det blir efteråt återstår att se.

Det som talar för att den fysiska handeln ändå har en framtid är att du i en affär har någon som kan hjälpa till, någon som du lärt känna genom åren och som du har förtroende för.

Och vem vill sitta i någon av dessa oändliga telefonköer till kraftigt underdimensionerade kundtjänster.

Strukturomvandlingen ställer nya krav på både företag och anställda. De behöver utveckla och anpassa sig för att möta framtidens utmaningar och ta tillvara på de möjligheter som strukturomvandlingen medför.

Sedan är det upp till Skellefteborna själva och de val de gör som konsumenter.