Vad är Kristdemokraterna för parti egentligen?

Helgen 10-12 november samlas Kristdemokraterna till riksting. Över mötet vilar frågan om vad partiet är på väg och om armkroken med SD är vad som orsakat att man tappat alltför många sympatisörer.

Partiledaren Ebba Busch vägval är inte något som samlar KD-rörelsen. Tvärtom tycks splittringen öka allt mer.

Partiledaren Ebba Busch vägval är inte något som samlar KD-rörelsen. Tvärtom tycks splittringen öka allt mer.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledare2023-11-11 07:30
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Det är kanske inte så många som kommer ihåg KDS längre. Alf Svenssons parti vars väljarbas huvudsakligen bestod av socialkonservativa kristna med hjärtan som klappade för utsatta barn, ensamma äldre, en fungerande sjukvård och som inte tvekade att gömma flyktingar. Partiet som 1996 bytte namn till KD och som fick nästan 12 procent vid valet 1998 när valparollen var: ”Ge oss makt att skapa ett samhälle där ingen är för svag för att höras”. I valet 2022 hette det istället att KD “var redo för en ny regering”. Det var de uppenbarligen. En stödd på SD. Partiet har gjort en omvälvande resa ut mot högerkanten och även om sjukvården fortfarande en kristdemokratisk paradgren finns det idag på nationell nivå inte många likheter med det tidigare mjukiskristna partiet. Dagens KD är – i alla fall på ytan – inspirerat av amerikansk värdekonservatism och har stort fokus på hårdare tag, skattesänkningar och upprustat försvar.

Ibland kan det nästan verka som att Ebba Busch-styrets ideologiska förflyttning av partiet och vänskapliga relation till Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är helt okontroversiell. Så är det inte. Att sympatisörerna inom väljarkåren inte är helt nöjda är tydligt, bland annat i den väljarbarometer som Indikator Opinion gjorde för Sveriges Radio Ekot i slutet av september. Där låg KD på 2,6 procent. Långt under riksdagsspärren.

Partiet har under senaste året också tvingats hantera en rad interna slitningar, ibland med märkliga resultat, som när partiledaren kastade sin närmaste medarbetare Johan Ingerö under bussen eller när först Sara Skyttedal och sedan David Lega hoppade av EU-listan när Skyttedal återinstallerades.

Striden mellan Lega och Skyttedal och deras olika politiska profiler tydliggör samtidigt på ett sätt var problemet ligger. Inom delar av KD finns det fortfarande en brinnande KDS-låga och allt fler tycks vara beredda att ta strid om vad KD är och framförallt bör vara i framtiden. Frågan ligger i luften när KD under helgen 10-12 november håller riksting i Helsingborg.

De västsvenska politikerna Nedžad Deumić och Maria Marić har till exempel i samband med tinget föreslagit en ideologisk försäkring mot att KD ska ingå i en regering med partier vars ideologi bygger på nationalism. Deumić och Marić skriver i tidningen Dagen (12/10) att “Det är dags för KD att ta hjälp av historiens vingslag nu – för att nå nya höjder i framtiden. Högersvängen håller uppenbarligen inte i längden. Om inte målet är att SD ska bli ännu större – på bekostnad av KD”.

Deras ståndpunkter delas på flera håll inom den kristdemokratiska gräsrotsrörelsen. Inte minst i de för KD viktiga områdena i Västra Götaland och Småland.

Att backa tillbaka till den politiska mitten är samtidigt knappast något som partiledningen är intresserad av. Enligt Sveriges Radio, som pratat med flera kristdemokrater inför tinget, är partiet djupt splittrat och situationen så allvarlig att Ebba Buschs ställning är hotad.

Frågan om KD:s framtid på längre sikt lär inte lösas under helgen. Många sitter dessutom still i båten för att inte riskera regeringsmakten. Men de virvlar på ytan som kan skönjas när KD håller ting är troligtvis ändå en indikation om vad som komma skall. Förr eller senare måste partiet hantera den avgrund som uppstått mellan kyrkkaffekonservativa och SD-vänner.