En hel värld kämpar för att få smittspridningen av covid-19 under kontroll.
De viktigaste verktygen är personligt ansvar i kombination med masstestning, smittspårning och vaccination.
Storbritannien har, som första land, godkänt Pfizer-Biontechs vaccin. Där kan vaccineringarna börja redan inom en vecka.
I Ryssland har president Putin gett order om att starta vaccineringen.
I Sverige gör sig regionerna redo. Någon gång i januari beräknas de första doserna vaccin landa i Västerbotten. Först ut är riskgrupperna, de allra äldsta personerna och sjukvårdspersonal.
Självklart visste inte Världshälsoorganisationen WHO vad som komma skulle när man vintern 2019 satte upp vaccinationsmotstånd på listan över de tio allvarligaste hoten mot global hälsa. Tillsammans med bland annat naturkatastrofer, klimatförändringar, svält och ett antal dödliga sjukdomar.
Det säger någonting om hur viktigt det är att så många som möjligt vaccinerar sig. Därför är det bekymmersamt att var fjärde svensk är tveksam till att vaccinera sig mot covid-19. Det visar en undersökning som Novus gjort för SVT Agenda.
Motståndet beror främst på rädsla för biverkningar.
Minnen från svininfluensavaccinet oroar.
Samtidigt frodas vaccinationsmotståndet i sociala medier. Råd och rön från forskning och expertis förkastas.
Ljuset i slutet av coronatunneln riskerar att släckas om inte tillräckligt många vaccinerar sig. Om inte smittkedjorna bryts.
Att vaccinera sig är inte bara ett sätt att skydda sig själv. Det är också en solidaritetshandling för att inte smitta andra.
Trenden är tydlig: myndigheter med ansvar för coronahanteringen har stärkt sitt förtroende hos svenskarna. Vi tror (med några undantag) gott om våra myndigheter. Vi tror att de säger rätt saker, att de gör rätt saker.
Det gör att myndigheter som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en nyckelposition i arbetet med att övertyga de som är tveksamma, de som ännu inte har bestämt sig.
Förmodligen kommer regeringen och myndigheterna också att få hjälp av de allt hårdare restriktionerna som införts nu i höst. På torsdagen meddelade statsminister Stefan Löfven (S) att det likt i våras blir distansundervisning för gymnasiet.
I allt högre grad har viruset begränsat våra liv. Det borde göra det mer lockande att låta vaccinera sig.
Låt oss vara ärliga I: Det är nästintill omöjligt att inte dra paralleller till vaccineringen mot svininfluensan för drygt tio år sedan. Nästan fem miljoner svenskar vaccinerades. Enligt beräkningar från Smittskyddsinstitutet räddade vaccinationen livet på 44 personer. Tio gånger så många utvecklade narkolepsi. Det är katastrofala siffror.
Låt oss vara ärliga II: När vi pratar om coronaviruset pratar vi om ett virus av en helt annan kaliber. Långt mer dödligt, med långt större negativ påverkan på samhället. Fler än 7 000 svenskar har avlidit av smittan, nästan 273 000 har smittats.
Vi måste vinna kampen mot coronaviruset.
Men vi måste också vinna kampen mot vaccinationsmotståndarna. För den kampen riskerar vi att förlora. I varje fall om man får tro en färsk artikel i tidskriften Nature (13/5 2020). Författarna menar att vi riskerar att förlora slaget om vaccinationerna någon gång mellan 2030 och 2035 om vi inte aktivt bemöter vaccinationsmotståndet.
Nu återstår att se hur många som väljer att vaccinera sig och hur många som väljer att inte göra det.
Ska ljuset börja lysa i slutat av coronatunneln igen måste smittkedjorna brytas. Vaccin och massvaccinationer är med stor sannolikhet den viktigaste åtgärden för att undvika att människor blir sjuka.