Ordningsmakten är populär på sociala medier.

Tiotusentals människor följer ett relativt stort antal konton som skildrar polisens vardag, eller där polismän kommenterar skeenden och uttrycker åsikter.

Att synas och höras i olika flöden är också en medveten strategi hos Polismyndighetens kommunikationsavdelning.

I dag finns omkring 250 officiella konton med sammanlagt över fyra miljoner följare. Utöver det har flera enskilda poliser privata kanaler, som i det närmaste fått influencerstatus till följd av sina stora följarskaror på Twitter, Instagram och Tiktok.

Grundtanken att genom synlighet och kommunikation bygga förståelse för och kunskap om polisens roll i samhället, och hur myndigheten arbetar, är god.

Inte minst eftersom det kan minska rädsla och misstroende i grupper som generellt sett är negativt inställda till polisen.

Tillgänglighet och öppenhet kan också vara ett sätt att bredda och öka på rekryteringen till polisutbildningen, vilket är nödvändigt i dagens läge. De officiella kanalerna bidrar också ofta till att polisen får in värdefulla tips och vittnesuppgifter.

Men så klart finns det ett men. Det finns goda skäl till att de allt fler konton som går att koppla till polisen och polisarbete får kritik.

Vid flera tillfällen har publiceringar gått för långt och människor i ett utsatt läge hängts ut och kunnat identifieras. Det visar bland annat en granskning som tidningen ETC gjorde i vintras (5/1 2021).

I en intervju i Sveriges Television (13/4 2021) säger Max V Karlsson, ledarskribent på tidningen och den som ligger bakom granskningen: ”Jag har kommit i kontakt med många som syns i de här bilderna. De har alla sagt att om jag hade sett det här i polisens officiella konton då hade min situation blivit värre.”

Att polismakten på det här sättet riskerar att kränka medborgare, och använder dem som innehåll på ett sätt som får negativa följder för den enskilde, är fullständigt oacceptabelt.

Jakten på synlighet och sensationella bilder från verklighetens polisliv riskerar också att sänka allmänhetens förtroende för polisen.

En annan tveksam sida av polisers närvaro på social medier är när den blir gränslös och privat.

Det är självklart att poliser behöver ventilera jobbiga saker de varit med om i yrket, men sådant bör stanna i slutna rum med kolleger eller de närmaste. Inte delas öppet med allmänheten.

Det är en svår balansgång att som myndighetsutövare å ena sidan vara folklig och närvarande, men å andra sidan inte vara för hudlös eller vårdslös eftersom det rimmar illa med uppdragets karaktär. Men det är inte en omöjlig uppgift.

Efter att kritiken eskalerat under våren medverkade Fredrik Berg, chef för digitala medier hos polisen, i Veckans Brott (Sveriges Television 13/4 2021). Berg sa bland annat att Polismyndigheten avser att göra en översyn av sina konton på sociala medier.

Det är utmärkt.

I sig är det inte fel att farbror Grön och tant Blå syns i digitala kanaler.

Men sättet de gör det på får inte riskera myndighetens anseende eller trovärdighet. Då är det bättre att logga ut.