Utred förbud mot kamphundar

Snart förbjuder Storbritannien ytterligare en hundras av kamphundstyp. Liknande förbud finns i Danmark och Norge. Sverige bör fundera på att gå samma väg.

Kompis. Men också med en större risk än andra hundar att utveckla ett riskbeteende och skada andra hundar och människor.

Kompis. Men också med en större risk än andra hundar att utveckla ett riskbeteende och skada andra hundar och människor.

Foto: Bullit Marquez

Ledare2023-12-19 07:30
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Det brittiska parlamentet har beslutat att från den 31 december 2023 är det förbjudet att föda upp och sälja hundar som bedöms vara av rasen american bully XL. Premiärminister Rishi Sunak har engagerat sig i frågan efter att en medelålders brittisk man dödades av två sådana hundar i september. Bara dagar innan händelsen attackerades en annan hund av samma ras en flicka i Birmingham. Två män som försökte stoppa anfallet blev också skadade. De senaste åren har uppskattningsvis nio människor dödats av american bully XL i Storbritannien.

Premiärminister Rishi Sunak motiverar förbudet med att det är tydligt att det inte bara handlar om en handfull dåligt tränade hundar, utan att det är fråga om ett aggressivt beteendemönster som utmärker rasen. Amerikan bully XL har avlats fram från kamphundar som pitbull, bulldog och amstaff och blivit populära efter att flera andra sådana raser förbjudits i öriket. Svenska Kennelklubben är emellertid konsekvent emot förbud av vissa hundraser och hävdar att det handlar om hundens uppfostran och ägarens lämplighet.

Sverige sticker ut i Skandinavien, i både Norge och Danmark är åtskilliga hundraser av kamphundstyp förbjudna sedan många år. Pierre Wahlström, testansvarig vid Försvarsmaktens hundtjänstenhet, anser att det är solklart att vissa hundraser är farligare än andra. Han mentaltestar och gör beteendeanalyser av alla försvarets tjänstehundar och även vissa av polisens. Pierre Wahlström bedömer att hundar avlade för kamp saknar den bitspärr, som de andra hundraserna har, och att det därför är motiverat att utreda ett rasförbud (SVT 29/10 2022).

Två större studier om hundars angrepp mot andra hundar i Sverige, utförda vid Linnéuniversitetet, bekräftar bilden. Studierna avslöjar att hundar som historiskt avlats för kamp är klart överrepresenterade som angripare. Det är betydligt mer sannolikt att hundar attackerar andra hundar än människor, men denna realitet skapar otrygghet hos många hundägare när de är ute på koppelpromenad. Det är inget litet problem, i Sverige finns runt en miljon hundar enligt Jordbruksverket. En annan aspekt att beakta är att kriminella använder hotfulla hundar för att injaga fruktan i omgivningen och stärka sitt skrämselkapital.

Ett av Svenska Kennelklubben tyngsta argument mot rasförbud är att hundar inblandade i attacker ofta är av blandras. Poängen med rasförbud, som i Danmark och Storbritannien, är emellertid att det åtföljs av ett krav på kastrering vilket innebär att de negativa egenskaperna inte kan spridas vidare i hundpopulationen. Att diskutera förbud och hundavel är en känslig fråga. Många hundar av kamptyp är väl socialiserade och högt älskade familjemedlemmar. Problematiska beteenden kan naturligtvis också utvecklas även hos pudlar och labradorer, men det är ett faktum att hundraser selektivt har skapats för olika ändamål. Vissa för jakt, andra för vallning och en kategori för att slåss, bita hårt med kraftiga käkar och aldrig släppa greppet.

Sverige bör därför ödmjukt ta del av erfarenheter från länder som Storbritannien, Danmark och Norge och utreda ett förbud mot vissa hundraser.