Det svenska alkoholmonopolet har tjänat oss väl.
Samtidigt utmanas det. Mer eller mindre hela tiden.
Av politiska propåer och företag som antingen redan rundat eller försöker hitta nya sätt att runda alkoholmonopolet.
Lite siffror: Den genomsnittlige svensken, 15 år och äldre, dricker 9,1 liter ren alkohol varje år. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i EU-länderna, tillsammans med Norge och Schweiz, ligger på 11,3 liter. Allt enligt Världshälsoorganisationen WHO 2019.
Lite mer siffror: Europa är den världsdel som har högst alkoholkonsumtion. Med det följer en rad negativa konsekvenser, till exempel alkoholrelaterad död, olyckor och sjukdom. I Europaregionen avlider dagligen cirka 800 personer på grund av alkoholrelaterade orsaker.
I vilken utsträckning svenskens, med europeiska mått mätt, måttliga alkoholkonsumtion kan härledas till monopolet råder det delade meningar om. Helt klart är det i varje fall att globalt pekar man på tre åtgärder som nycklar till att få ned alkoholkonsumtionen: reglerad tillgänglighet, begränsning av/förbud mot marknadsföring och ökat pris.
Helt klart är också att alkoholen har stora negativa konsekvenser på samhället.
Lite siffror: 2017 var kostnaden för 660 000 alkoholrelaterade vårdtillfällen 7,4 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 14 500 sjuksköterskor. Räknar man därtill in socialtjänstens kostnader landar summan på 15 miljarder. (Ramboll 2017)
Lite mer siffror: 2017 var kostnaden för den alkoholrelaterade brottsligheten 9,7 miljarder kronor. Det motsvarar en fjärdedel av de årliga anslagen till rättsväsendet (polis, kriminalvård, åklagare och domstol). (Ramboll 2017)
Lite mer siffror: 2017 var kostnaden för det alkoholrelaterade produktionsbortfallet 35 miljarder kronor. Varje vecka försvinner 32 000 produktiva arbetstimmar på grund av bakfylla. Varje år tas mer än 625 000 alkoholrelaterade sjukskrivningsdagar ut. (Ramboll 2017)
Uppräkningen hade kunnat fortsätta ett bra tag till.
Då kan man fråga sig varför vissa politiker och politiska partier vill luckra upp det svenska alkoholmonopolet. En omedelbar konsekvens av ökad tillgänglighet är ökad alkoholkonsumtion. Och ökad alkoholkonsumtion betyder ökade utgifter för samhället.
Är de politiker och politiska partier som vill luckra upp alternativt helt avskaffa alkoholmonopolet beredda att ta de kostnaderna. Det ansvaret. Bland annat för barn som växer upp i en familj där minst en förälder diagnostiserats med alkoholmissbruk.
En i raden av alla som utmanar det svenska alkoholmonopolet är vinförsäljningsappen Vivino.
Patent- och marknadsdomstolen har gett företaget grönt ljus för fortsatt försäljning till svenska kunder. Vivino har nämligen sitt säte i Danmark, inte i Sverige. Därmed får de fortsätta tillhandahålla vin för privatimport till svenska konsumenter. (Dagens industri 11/5 2021)
Nu har Systembolaget överklagat beslutet. Vill att det gröna ljuset ska bli rött. Och det gör de alldeles rätt i. Det duger inte att stå bredvid och titta på när alkoholmonopolet, en av hörnstenarna i svensk folkhälsopolitik, attackeras.
Stora företag bryr sig föga om en ökad svensk sjukvårdsbörda, om mer våld och fler dödsfall, om stegrande sociala och ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser som främst drabbar utsatta grupper: personer med hög alkoholkonsumtion, barn och unga i otrygga hem.
Alkohol är ingen vanlig produkt bland andra produkter. Det är den mest skadliga drogen som finns.
Två utredningar har redan konstaterat att det inte går att kombinera Systembolagets ensamrätt med gårdsförsäljning. En tredje är på gång. Den ska presenteras i december. En förutsättning är att Systembolagets monopol ska bevaras.
Vilket torde göra utredningen meningslös, ett slöseri med tid och resurser.
Och även om det är bra att Systembolaget driver Vivino-frågan vidare, inte ger upp utan strid, finns det en baksida. Och det är att politiken överlämnar delar av det, som borde vara det politiska beslutsfattandet åt domstolsväsendet.
Försäkringskassan har gjort så. Drivit ett antal ärenden som rör statlig assistensersättning till domstol för att få vägledande domar, för att den vägen försöka få till en förändring kring vem som ska få och inte ska få assistensersättning.
Och nu ska gränserna i den svenska alkoholpolitiken prövas.
Det svenska alkoholmonopolet har tjänat oss väl. Men i takt med att samhället förändras måste också politiken, i detta fall folkhälsopolitiken, göra det.
Det bästa hade varit att tillsätta en utredning som får till uppgift att grundligt utreda den svenska alkoholpolitiken. Naturligtvis med förutsättningen att Systembolagets monopol ska bevaras.