Den enda verkliga otryggheten är den som folk känner.
Så klokt skriver tre företrädare för Brottsförebyggande rådet (Brå) i en några år gammal debattartikel publicerad i Göteborgs-Posten (27/12 2019). De fortsätter: ”Den känslan får stora konsekvenser, inte bara för den enskilda individen utan för samhället i stort.”
Precis så är det.
I förra veckan (7/12 2022) presenterades den årliga ANDTS-undersökningen. ANDTS står för står för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Undersökningen genomförs av FRIS i Skellefteå bland elever i årskurs nio i grundskolan och årskurs två på gymnasiet.
Att allt fler använder e-cigaretter är oroande.
Så här skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida: ”Innehållet i e-vätskan på e-cigaretter kan variera och det är därför svårt att göra generella antaganden om hälsorisker. Vi vet trots detta att användning av e-cigaretter … kan skada hälsan.”
Att allt fler använder vitt snus är också oroande.
Tillbaka till Folkhälsomyndighetens hemsida. Där står det: ”Benämningar som tobaksfritt snus (och) vitt snus … kan få dem att framstå som mindre skadliga men nikotinets toxiska och beroendeframkallande egenskaper påverkar både kropp och hälsa negativt.”
E-cigaretter och vitt snus sticker ut i årets undersökning.
Men det gör även känslan av otrygghet bland unga tjejer. Drygt fyra av tio känner sig ”alltid” eller ”för det mesta” otrygga på gator och torg. Den högsta siffran sedan trygghetsfrågorna fördes in i undersökningen.
Skellefteå är en förhållandevis trygg stad. Detta trots att polisen upptäcker allt fler brott. Det är ett argument som ofta hörs från den politiska majoriteten när trygghetsfrågor diskuteras. Underförstått att läget är under kontroll.
Problemet är bara att alltför många unga tjejer inte upplever att läget är under kontroll. De känner sig otrygga på stan. Det är inte unga tjejer som ska behöva känna rädsla, inte de som ska behöva förändra sitt beteende eller rörelsemönster.
Det är oerhört svårt att förändra känslor. I det här fallet att gå från en känsla av otrygghet till en känsla av trygghet.
Det politiken kan göra är att se till att kommunens trygghetsskapande åtgärder förstärks och påskyndas. Det kan handla om fler ordningsvakter, mer fältverksamhet, bättre belysning och investeringar som gör det möjligt att bygga bort miljöer som upplevs som otrygga. Till exempel röja sly och hålla efter buskage.
Hur som helst är unga kvinnors otrygghet en skrämmande indikator som politikerna inte längre får blunda för.