Unga agerar sunt i en svÄr vÀrld

De unga vÀnder sig inÄt till familjen och vÀnnerna nÀr samhÀllsutvecklingen Àr pÄ vÀg Ät fel hÄll.

Familj och vÀnner betyder mycket för dagens unga.

Familj och vÀnner betyder mycket för dagens unga.

Foto: Henrik Holmberg / TT

Ledare2024-02-03 08:00
Detta Àr en ledare. Norran Àr partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Skeptiska mot politik och till och med mot demokratin. Vad 15000 unga mellan 15 och 24 tycker och tĂ€nker har nu presenterats av Ungdomsbarometern i deras generationsrapport 2024. Mer Ă€n hĂ€lften av de unga tror inte att politikerna kan lösa problemen som finns i Sverige. OrovĂ€ckande Ă€r att andelen killar som helt eller delvis tar avstĂ„nd frĂ„n att demokrati alltid Ă€r bĂ€st har ökat, frĂ„n 12 procent 2021 till 19 procent i slutet av 2023. Även bland tjejerna har andelen ökat, men inte lika mycket. 

Siffrorna borde oroa de politiska partierna och vuxna som Ă€r samhĂ€llsintresserade, samtidigt som de inte Ă€r sĂ„ konstiga om man tĂ€nker efter. Det Ă€r kanske till och med sunt att ungdomar vĂ€nder sig ifrĂ„n politiken nĂ€r den ser ut som den gör. Oro och krig i vĂ€rlden och larmrapporter om klimatförĂ€ndringar. Inom Sverige Ă€r det polarisering, smutskastning, partier som sĂ€ljer sig billigt för att fĂ„ igenom nĂ„got som de unga tycker Ă€r ovĂ€sentligt. Otydliga kompromisser i bĂ€sta fall och i sĂ€msta majoriteter som kör över resten Ă€ven i frĂ„gor som Ă€r viktiga pĂ„ lĂ„ng sikt. 

De politiska ungdomsförbunden lyckas inte heller locka nya medlemmar. Inte sÄ konstigt nÀr mÄnga av dagens unga tycker att politik Àr töntigt. Allt fÀrre unga vill identifiera sig som antirasist, feminist eller miljövÀn. Andelen unga som identifierar sig som antirasist har nÀrmast halverats sedan mÀtningen 2019. Och inte ens tjejerna verkar tycka det Àr viktigt att vara feminist, andelen har sjunkit frÄn 64 procent till 46 procent pÄ bara tvÄ Är.

De unga vĂ€nder sig istĂ€llet inĂ„t, mot familj och vĂ€nner, för att klara av livet i en orolig vĂ€rld. Kompisar har alltid varit viktiga för tonĂ„ringar och unga vuxna och Ă€r sĂ„ fortfarande. Liksom familjen, dĂ€r andelen unga som Ă€r “vĂ€ldigt nĂ€ra” sina förĂ€ldrar har ökat frĂ„n 37 till 43 procent sedan 2011. Det beror förstĂ„s inte bara pĂ„ den oroliga situationen i vĂ€rlden utan ocksĂ„ pĂ„ att förĂ€ldrarna till dagens unga mĂ€nniskor Ă€r andra sorters förĂ€ldrar Ă€n vad tidigare generationer har varit. FörĂ€ldrar som umgĂ„s sĂ„ mycket med sina barn att förtroendet dem emellan blir stort.

Generation Z, som gruppen kallas, oroar sig Ă€ven över ekonomi och dĂ€rför prioriterar de att tjĂ€na pengar. Man köper hellre billigt Ă€n hĂ„llbart. Generation Greta, som i Greta Thunberg, verkar ha minskat sin andel kraftigt om man ska utgĂ„ ifrĂ„n denna materialistiska trend hos dagens unga. 

MĂ„nga vuxna kommer att klaga över att dagens unga Ă€r politiskt ointresserade och pengagalna. Det Ă€r lĂ€tt att glömma att dagens unga, precis som alla andra, Ă€r en produkt av sin tid. 

De politiska partierna i Sverige behöver ta till sig vad generationsrapporten egentligen sÀger och rannsaka sig sjÀlva. Det Àr inte de unga som ska klandras, det Àr politiken och samhÀllets beslutsfattare. Det Àr trots allt ett sundhetstecken att de unga ser att samhÀllsutvecklingen gÄr helt eller delvis i fel riktning. 68 procent svarar sÄ i undersökningen. Nedbrutet pÄ könen visar tjejerna en större insikt, dÄ mer Àn tre fjÀrdedelar av dessa anser att samhÀllsutvecklingen gÄr Ät fel hÄll, mot bara 60 procent av killarna. Ytterligare ett bevis pÄ det som andra undersökningar ocksÄ visar, att gapet mellan könen blir allt större. Ett samhÀllsproblem som kan ge oanade konsekvenser i framtiden om inte mer görs för att jÀmna ut skillnaderna.