Turerna kring assistansen måste få ett slut

Det är bra förslag. Men de hanterar inte de större knutar som finns inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Ledare 28 maj 2021 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Sedan regeringen 2015 gav Försäkringskassan i uppdrag att hålla igen på kostnaderna för personlig assistans minskade antalet som beviljades assistans rejält. Främst bland barn som är upp till sex år gamla.

Domstolspraxis innebar att andningshjälp och sondmatning slutade klassas som grundläggande behov.

Det blev med rätta kraftigt kritiserat, och har rättats till i lag. Fjolårets siffror från Försäkringskassan tyder på att det har gett effekt. För första gången sedan 2014 ökade antalet barn som beviljades assistans.

Men det betyder inte att de politiska turerna kring assistansen och LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är över; än finns det gott om problem att lösa.

Flera granskningar har det senaste året visat på ett omfattande assistansfusk – till och med brukarimport. Samtidigt pressas personer med väldokumenterat stora assistansbehov av den så kallade minutjakten.

Det delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun innebär att den som bedöms ha behov av mindre än 20 timmars assistans per vecka får kommunen som huvudman. Det skapar i sin tur ojämlika bedömningar i olika delar av landet och riskerar att hindra personer från att flytta, eftersom de inte kan lita på att den nya kommunen bedömer assistansbehovet likadant.

Utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans”, som ursprungligen är en del av januariavtalet, överlämnades i tidigare veckan (26/5 2021) till socialminister Lena Hallengren (S). Den är i sin tur tillsatt för att lösa ytterligare andra problem.

Exempelvis utförs många uppgifter, som hälso- och sjukvården normalt ansvarar för, av personliga assistenter, eftersom både brukaren och sjukvården har incitament till det.

Men det leder samtidigt till att funktionshindrade riskerar att få sämre vård eller i värsta fall felbehandlas, eftersom deras personliga assistenter allt som oftast saknar medicinsk utbildning.

Utredningen ger också förslag på nya ”grundläggande behov” som ska tydliggöra de assistansbehov som den snävare rättstillämpningen plockat bort. Den försöker även åtgärda problemen med att det så kallade föräldraansvaret kan bedömas olika i olika sammanhang.

Det är alla bra förslag. Men de hanterar inte de större knutar som finns inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Ett helstatligt huvudmannaskap skulle kunna göra assistansen mer jämlik, och göra det lättare att hitta samsyn kring omfattningen och regelverken. Eftersom finansieringen blir sammanhållen blir det också lättare att införa åtgärder och kontroller som stoppar fusk.

Ett statligt huvudmannaskap föreslogs även i LSS-utredningen, som lämnades över 2019, och har drivits av Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. En riksdagsmajoritet är för, ett utskottsinitiativ finns, men ändå händer ingenting.

Det är svagt av regeringen. Assistansen är central i tusentals människors liv, som i väntan på politisk handlingskraft tvingas leva i ovisshet. I flera år har turerna kring LSS gått fram och tillbaka, nu är det dags att det får ett slut.

Tryggad assistans kan inte vänta.

Läs mer!

Malin Lernfelt: Ökad kunskap om adhd gör enorm skillnad

Ökad kunskap om adhd gör enorm skillnad

Kommunpersonal får betalt för att ragga personal – gäller hela året: Personal: "Tar lite illa vid oss" • Socialchefen: "Bekymmersamt"

Kommunpersonal får betalt för att ragga personal – gäller hela året: Personal: "Tar lite illa vid oss" • Socialchefen: "Bekymmersamt"
Visa fler
Ämnen du kan följa