Tunga krav på nye skolchefens förmåga

Skolminister Lotta Edholm (L) presenterade Joakim Malmström som ny generaldirektör för Skolverket.
Skolminister Lotta Edholm (L) presenterade Joakim Malmström som ny generaldirektör för Skolverket.

Regeringen ställer stora krav och har höga förväntningar på Skolverkets nye generaldirektör. Back to basics är skolministerns besked.

Ledare 17 januari 2024 08:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

En generaldirektör som inte kommer från skolvärlden. Det kan säkert oroa såväl lärare som rektorer, men skolminister Lotta Edholm (L) verkade mycket nöjd när hon presenterade den nye generaldirektören för Skolverket, Joakim Malmström. Han får ett tydligt förändringsmandat vilket kanske även kommer att oroa medarbetarna på verket.

Det är troligtvis ett klokt val att satsa på en generaldirektör som har en helt annan profil än avgående Peter Fredriksson. Fredriksson kom verkligen från skolvärlden med en bakgrund som ämneslärare, rektor och utbildningsdirektör. Efterträdaren Malmström kommer närmast från uppdraget som riksantikvarie, motsvarande generaldirektör, på Riksantikvarieämbetet. Skolministern lyfte särskilt fram Malmströms erfarenhet av ledarskap och förändringsarbete vilket lär behövas när skolpolitiken ska läggas om. Något som ironiskt nog skett förut under andra liberalpartistiska ministrar, både Lars Leijonborg och Jan Björklund ville stöpa om skolan.

Kanske Lotta Edholm kommer att lyckas bättre med omställningen, det återstår att se. Men hon och övriga regeringen har snöat in på det dåliga resultatet i Pisaundersökningen som presenterades före jul. Att läsförmågan sjunker är förstås utomordentligt allvarligt, men det är oklokt av ministern och hennes kollegor att genast peka ut skärmtiden som den största boven i dramat. “Skärmtid måste ersättas av lästid”, som Edholm så klatschigt uttryckte det. Det är antagligen svårt att backa från detta mantra som regeringen så tydligt präntat in, samtidigt som ministrarna talar om vikten av att skolarbetet ska vila på vetenskaplig grund och vara evidensbaserad.

Det är förstås självklart, men då måste man vara överens om vad “vetenskaplig grund” är för något. Det är försåtligt att hänvisa till forskningen, då den knappast är enig. Bara en sådan sak som att definiera vad skärmtid är. Den kan rimligen inte alltid vara skadlig, men skolministerns bruk av ordet leder tankarna åt det hållet. Forskaren Elza Dunkels har en betydligt mindre alarmistisk syn på skärmtid, men verkar närmast slåss mot väderkvarnar i en samtid som har bestämt sig för att all skärmtid är av ondo.

Joakim Malmström är visserligen historiker och kommer från något som låter ganska dammigt, Riksantikvarieämbetet. Förhoppningsvis är han inte mossig när han ska gripa sig an utmaningen i att förbättra läsförmågan hos barn och unga. Han framhöll att det ska ske med evidensbaserade metoder, vilket lämnar öppet för att välja vilka forskare han tänker lyssna på. Men ska han komma överens med “sin” minister kanske han behöver vara lite försiktig om han vill behålla jobbet. Det har ju Tidöregeringen gjort klart, att man lätt flyttar på generaldirektörer som inte behagar den.

Som sin första utmaning lyfte emellertid Malmström fram att säkra lärarförsörjningen och göra yrket attraktivt. Det är klokt, men självklart svårt. Om eleverna lär sig läsa eller inte beror förstås minst lika mycket på lärarna som på metoderna. Att sätta en “riktig” bok i händerna på barn ger inte per automatik en god läsförmåga. Att använda nya metoder och nya redskap, som läsplattor, behöver inte heller göra att barnen läser flytande och förstår vad de läser. Mycket handlar om hur motiverande läraren lyckas vara och det verkar den nye generaldirektören förstå.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa