Debatten om kostnader för frukt i skolan är inte ny. Det återkommer i vågor och fall med föräldrar som känner sig tvingade att skicka med sina barn frukt i skolväskan trots att de inte har råd, slås upp i stora reportage i tidningen. En period fanns det en aktionsgrupp som kallade sig “Fruktkampen” vilken hävdade att önskan om att barnen har med sig en frukt att äta på rasten går emot tanken om en fri skolgång för alla.
I rimlighetens namn. Att den som sätter barn till världen i alla fall bör ha möjlighet att förse sin avkomma med ett äpple eller en clementin bör inte vara för mycket begärt. Ingen kan inbilla sig att barn är gratis och som förälder har man ett försörjningsansvar. Att se till att ens barn kan äta något så självklart som frukt någon gång om dagen borde inte vara en för tung börda att bära.
Samtidigt, just nu, till skillnad från hur det såg ut när fruktkamparna vevade som värst, är svenska hushåll under ett enormt tryck. Allt fler hamnar hos kronofogden efter att inte ha lyckats betala basförnödenheter som hyra, mat och el. Det totala skuldbeloppet hos myndigheten är det högsta någonsin. Särskilt tufft har många unga barnfamiljer det, inte minst sådana som köpt hus eller lägenhet relativt nyligen och fått se sina ränteutgifter fördubblas – eller mer – på bara något år. Det samtidigt som matpriserna skenar.
I det läget är det ändå glädjande att det inom EU finns ett program som erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut frukt och grönsaker under skoltid. Närmare 1,5 miljarder kronor går årligen till skolor runt om i Europa i fruktstöd. För Sveriges del skulle det handla om 38 miljoner kronor. Inte jättemycket om man slår ut det på alla landets skolelever, men betydligt bättre än inget. Särskild skillnad skulle fruktstödet göra för de elever vars föräldrar annars måste prioritera bort frukt i vardagen.
Men regeringen säger nej. Som enda EU-land har Sverige valt att avstå från att söka stödet. Enligt skolminister Lotta Edholm (L) för att administrationen blir för krånglig. Det som alla andra länder förmår hantera är tydligen för svårt för svenskar. Lite märkligt kan man tycka då vi aldrig annars tycks backa för att pressa in maximalt med administration och kontroll i varenda litet skrymsle av offentlig sektor.
Efter att regeringen i våras fått kritik från flera håll för sitt nej valde man att ge Jordbruksverket i uppdrag att utreda hanteringen av fruktstödet. Denna utredning har nu överlämnats till de styrande. Jordbruksverket anser – inte särskilt överraskande – precis som regeringen att det kostar för mycket för att hantera. “Vi menar att det borde finnas kostnadseffektivare sätt att erbjuda frukt i skolan”, säger Andreas Mattisson, avdelningschef på Jordbruksverket (SVT 28/11).
Att regeringen inte verkar inse hur tufft många svenskar har det och att det inte är läge att tacka nej till den hjälp som går att få är ofattbart. Om det är så att Jordbruksverket, Lotta Edholm eller landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har ett bättre förslag för att se till alla unga får i sig tillräckligt med energi och vitaminer i form av frukt och grönt så är det på tiden att de presenterar det. Annars är det läge att tänka om och inse det som varenda EU-land utom Sverige har insett – att det är självklart att söka fruktstöd.