Det är dags för Krisberedskapsveckan. Årets tema är mat.
Parallellt med den debatteras det om svenska myndigheter ska gå ut med en informationskampanj om vikten av att spara el.
Det har man gjort i Finland. I kampanjen ”Snäppet svalare” uppmuntras finländare att spara el och bränsle genom att justera sin energiförbrukning nedåt med en grad och spara på varmvattnet.
Frågan är varför svenska myndigheter inte agerat?
Frågan är också varför den socialdemokratiska regeringen inte gjort det?
Vikten av att spara el och bränsle fick inte en tillräckligt framskjuten placering i årets valrörelse. Distanserad av sjukvården, skola och utbildning och lag och ordning. Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) konstaterade lakoniskt att det ”Inte är aktuellt med en energisparkampanj” och att ”Sverige inte har energibrist” (Svenska Dagbladet 28/8 2022).
Huruvida det är med sanningen överensstämmande lär visa sig i vinter. Risken för extrema energipriser är överhängande. Risken för någon form av elransonering kan inte uteslutas. Det finns experter som varnar för att ransonering på el snart kan bli verklighet.
Kanske är svaret på ovanstående frågor så enkel som valrörelsen.
Det lär inte vara någon valvinnande fråga att varna för en riktigt vargavinter och prata om en trolig elransonering.
Men i och med det förlorade Sverige några viktiga veckor. Nu blir det upp till Ulf Kristerssons moderatledda regering att agera.
Rysslands invasion av Ukraina har självklart påverkat energisituationen i Europa. President Putin för ett krig mot EU med energin som vapen. Europa tvingas satsa på smutsig energi för att klara vintern. Klimatet är ett av många offer i Ukrainakriget.
Det hade inte behövt bli så. Medan säkerhetspolitiska experter skrek sig hesa, varnade för Putins intentioner, slog Europas politiker dövörat till. De borde ha lyssnat. Krisen hade förmodligen inte kunnat förhindras, men lindras.
Vladimir Putin har heller inte talat oklart och undvikande om hur han ser på den nya världsordning som blev följden av Berlinmurens fall. Tvärtom har han varit tydligt med sitt uppsåt och sina avsikter.
Rysslands olagliga annekterade av Krim och Sevastopol borde ha hanterats på ett helt annat sätt.
Vi går mot en bister vinter. Hur bister återstår att se.
Men det handlar inte bara om en kris, energikrisen. Det handlar också om en kris för den Europeiska unionen. Putin försöker, genom att stänga av gaskranen till Europa, sprida oenighet och söndring bland Europas länder. Låt det inte bli så.
När kylan kommer, när energipriserna rusar uppåt är risken betydande att det finns länder som faller till föga för Putins gasstrategi och börjar ifrågasätta stödet till Ukraina.
Ett sådant land skulle kunna vara Italien, där högerpartierna Italiens bröder, Lega och Forza Italia, tycks få bilda regering med högernationalisten Giorgia Meloni (Italiens bröder) i spetsen.
Riktigt var hon står i EU-frågan är oklart. Graden av uppskattning har skiftet genom åren. Ett annat land är Ungern.
Fransmännen uppmanas skruva ned termostaten. Danskarna att ta kortare duschar.
I Sverige gör Energimyndigheten sig redo. En landsomfattande elsparkampanj ska få hushållen att minska på elanvändningen. Syftet är att undvika bortkoppling av elkunder i vinter, men enligt Affärsvärlden (14/9 2022) behövs ett regeringsbeslut.
Ett sådant brådskar ‚…
En informationskampanj måste utformas på rätt sätt för att bli effektiv. Att få svenskarna att ta till sig budskapet lär inte bli lätt. För samtidigt som en trolig informationskampanj lanseras lär ett högkostnadsskydd införas. Tänkt att hålla kostnaderna nere.
Hur mycket den enskilde energikonsumenten då är villig att spara, och hur mycket det kommer att löna sig, är svårt att veta.
Det blir nog att vädja till svenskarna att med solidaritetens fana i spetsen spara på el. Och att använda så lite el som möjligt i samband med de så kallade effekttopparna – vanligtvis morgnar och kvällar – när samhället vaknar till liv och när arbetsdagen slutar och hemmasysslorna tar vid.
Men det handlar inte bara om att enskilda elkonsumenter sparar, drar ner på elförbrukningen. Det handlar också om att stat, regioner, kommuner och myndigheter gör likaledes. Kultur- och idrottsrörelsen. Att man släcker icke nödvändig utomhusbelysning. Kanske släcker lite gatlampor, struntar i att lysa upp en stads landmärken och så vidare.
Det är ont om goda nyheter i mörka tider som dessa.
Hur mörka de blir vintern 2022/2023 är i varje fall till viss del upp till dig och mig.