Halvvägs till år 2027 ska EU:s gigantiska sjuårsbudget under slutet av veckan på översyn i Bryssel. Givetvis passar en del medlemsländer på att försöka få igenom någon inhemsk hjärtefråga. Därvid skiljer sig knappast Sverige från till exempel Ungern. Men budgeten ska vara i balans och måste tas med enhällighet. Räkna därför med några långa dagar i Bryssel för statsminister Ulf Kristersson och hans europeiska kollegor.
EU:s innevarande sjuårsbudget löper från 2021 till 2027 och är enorm redan innan några eventuella tillägg eller extrapengar eventuellt röstas igenom under toppmötet, 1,211 biljoner euro. Räknas coronafonden in ökar den med ytterligare nästan 807 miljarder euro.
Extra allvarligt är att halvtidsbudgeten sammanfaller med finansieringen av stödet till Ukraina för hela nästa år. Europas gränsers okränkbarhet och Ukrainas överlevnad som nation blir plötsligt sammankopplade med pekuniära frågor som bidrag till ungersk infrastruktur och Sveriges medlemsavgift. Båda kan utlösa ett svenskt eller ungerskt veto. Processen blir heller inte enklare av att unionen samtidigt har att kämpa med en inflation som biter sig fast och att försöka komma överens om att få fram mer medel för att klara av migrations- och flyktingproblematiken.
Enligt rykten i Bryssel lär det finnas ett kompromissförslag som skulle ge Ungern 10 av de 30 frysta miljarderna ur EU:s strukturfonder som tidigare hållits inne. I utbyte släpper ungrarna fram 50 miljarder euro till Ukraina, vilket behövs för att hålla landets finanser någorlunda flytande under nästa år. Alla Ukrainas egna medel går till krigsansträngningarna och det finns därför enorma hål att fylla.
“Läget börjar bli akut, när pengarna tar slut riskerar stora delar av det ukrainska samhället att sluta fungera”, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till riksdagens EU-nämnd dagen före lucia (12/12).
Sveriges linje är för fortsatt stöd till Ukraina, men att samtidigt verka för en striktare budget i övrigt. Kristersson ansluter sig därmed till den Socialdemokratiska devisen om att vara “snålast i EU”.
Hur långt regeringen vill frångå linjen och gå med på att budgeten utökas för att få igenom Ukrainastödet ville statsministern dock inte gå in på. “Nu har vi fått ett mandat för att hålla ihop EU:s länder för ett stöd för Ukraina. Det är vår absoluta prioritet. Sedan vill vi att det ska ske med så små budgetförändringar som över huvud taget är möjligt”, sade han till TT efter mötet med nämnden.
En ansvarsfull budgetpolitik är givetvis utmärkt. Det finns gott om tveksamma och även direkt slösaktiga projekt som EU finansierar och Sverige gör i princip helt rätt i att försöka hålla hårt i skattebetalarnas pengar.
Men med tanke på att Sverige tillsammans med Nederländerna och Danmark hör till de länder som har en miljardrabatt på EUs medlemsavgift är den strama budgetlinjen aningen egoistisk. Här i Sverige brukar det låta som att EU-medlemskapets cirka 22 miljarder är en ren förlustaffär. Att tillgången till den inre marknaden och tullunionen ger ett tillskott på BNI på hundratals miljarder talas det dessvärre aldrig om.
Om hjälpen till Ukraina skulle falla för att Sverige inte vill betala lika stor andel av sitt BNI i medlemsavgift som till exempel Bulgarien eller Rumänien vore ett stort svek mot Ukraina och på sikt mot hela Europatanken.