Sverige, det är dags att sluta snåla på läroböckerna

Alla yrken har sina verktyg. En lärare utan bra läromedel är som en snickare utan hammare.

Ledare 21 oktober 2020 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Den svenska skolan är snålast i Norden när det kommer till att spendera pengar på läromedel.

I snitt läggs 650 kronor per elev och år på läromedel. Jämfört med 1 050 kronor i Norge och 1 450 kronor i Finland, enligt en rapport från Läromedelsförfattarna, som genomförts i samarbete med både lärarfacken och elevorganisationerna.

Dessutom skiljer det sig mycket mellan skolor. 22 procent av skolorna köper in för mindre än 400 kronor per elev.

Detta trots att inköp av bra läroböcker är en grundförutsättning för undervisningen.

Att elever behöver mattetal att räkna, såväl som böcker att läsa ur, för att lära sig någonting är knappast kontroversiellt.

Hur ska elever som fortsätter till universitetet kunna tackla långa litteraturlistor om de inte genom grundskolan och gymnasiet fått träning i att tillgodogöra sig information från läroböcker?

30 procent av de tillfrågade lärarna anger att de inte kan köpa in allt material de behöver. Brist på pengar är den vanligaste orsaken.

Majoriteten av rektorerna anger dessutom att de har behövt minska budgeten för inköp av läromedel det senaste året. Det är en varning att utvecklingen verkar gå åt fel håll.

Länge har ambitionen varit att svensk skola ska ligga i framkant när det kommer till digitalisering. Stora satsningar har gjorts på att köpa in digitala hjälpmedel i form av surfplattor och datorer.

Men digitala läromedel att fylla surfplattor och datorer med nedprioriteras i budgetar. Helst ska digitala läromedel vara gratis eller väldigt billiga. Det leder till att de överlag håller låg kvalitet. Det är en bild som delas av såväl elever som lärare.

Följden blir antingen att lärarna tvingas använda gamla, utdaterade läromedel eller att de tvingas lägga mycket tid på produktion av eget material.

I en undersökning av Lärarnas Riksförbund från 2016 kom det fram att lärarna lade i genomsnitt 6,6 timmar i månaden enbart på produktion av digitala läromedel.

Gratis material finns också att tillgå. Men av varierande kvalitet och avsändare.

Tidningen Arbetet har granskat skolmaterial från arbetsmarknadens parter. Inte helt oväntat så vinklade arbetsgivarsidan och fackföreningarna historien på olika sätt.

Att använda gratismaterial i undervisningen behöver såklart inte bara vara av ondo. Men risken är att det tar tid, allra främst om lärarna måste lägga mycket tid på att hitta flera kompletterande texter för att ge en heltäckande bild av ämnet.

Från regeringens håll är en utredning på väg som ska se över statens roll när det gäller läromedel. På 1990-talet tog Sverige bort den statliga kvalitetsgranskningen, vilket nu ska ses över.

Få lärare efterfrågar dock en extern kvalitetsgranskning. Det lärarkåren i stället vill ha, och borde få, är mer tid att granska och jämföra alternativen. Och mer pengar att lägga på inköpen.

Snikenheten när det kommer till läromedel håller helt enkelt inte. Ska svensk skola hålla hög kvalitet duger det inte att snåla på grunderna för undervisningen.

Alla yrken har sina verktyg. Lärare utan bra läromedel blir som en snickare utan hammare.


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Debatt: ”Lärare ska respekteras av elever och föräldrar för sin professionalitet”

”Lärare ska respekteras av elever och föräldrar för sin professionalitet”

Insändare: Ungdomsvård är bättre än fler poliser

Ungdomsvård är bättre än fler poliser

Malin Lernfelt: Simkunnighet är en fråga om liv och död

Simkunnighet är en fråga om liv och död

Här är den bästa kommunen för äldre att bo i

Här är den bästa kommunen för äldre att bo i

Gymnasieutbildningen som lyser starkast: "Kommer finnas jobb"

Söktrycket på el- och energiprogrammet ökar i flera kommuner i norra Sverige. "Jag hoppas få jobb på ett bygge", säger årskurs 2-eleven Arvid Ifrig.

Gymnasieutbildningen som lyser starkast: "Kommer finnas jobb"
Visa fler