Det enda vi vet är att vi ingenting vet.
Under måndagskvällen erkände Rysslands president Vladimir Putin utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater.
Experter varnar för att det kan vara början på en större militär eskalation.
Om detta vet vi ingenting i skrivande stund.
Vad vi däremot vet är att EU kommer att införa ett batteri av nya sanktioner. Troligt är dock att unionen avvaktar med det stora sanktionspaketet för att inte tappa sitt trumfkort. Vilket sker när man trycker på knappen.
Vad vi också vet är att statsminister Magdalena Andersson (S) talade klarspråk när hon på tisdagsförmiddagen (22/2 2022) höll presskonferens: ”Gårdagens beslut från Ryssland är ett tydligt brott mot folkrätten och Minskavtalet”, ”Ansvaret för detta faller enbart på den ryska politiska ledningen” och ”Ukraina har samma rätt att göra egna val som alla andra europeiska länder”.
Naturligtvis har hon rätt, nästan helt rätt. Det moraliska ansvaret ligger på Ryssland, och bara på Ryssland. Därmed inte sagt att delar av västvärlden är utan skuld. Men deras skuld är strategisk.
Det ryska hotet har inte tagits på tillräckligt stort allvar.
Drömmen om en värld utan fel och brister har blandats ihop med hur verkligheten ser ut och hur allting fungerar.
En sjuka som även drabbat svenska politiker. Som inte velat höra hur Vladimir Putin successivt skruvat upp det verbala tonläget, och förstått vad det innebär, som blundat när Ryssland flyttat fram sina militära positioner och ökat antalet militära provokationer.
Fågelvägen är det inte mer än drygt 160 mil mellan Stockholm och Kiev, Ukrainas huvudstad. Med en militär konflikt, som riskerar att eskalera, ”nästgårds” behöver Sverige snabbt se över sin egen säkerhetssituation.
Frågan som ställts så många gånger de senaste åren har aktualiserats igen: Ska Sverige gå med i Nato?
Sverige har redan ett omfattande samarbete med Nato. Som fungerar väl och som har fördjupats under senare år. Sverige hoppas på hjälp från Nato om landet skulle angripas militärt. Men det är en förhoppning som inte kan tas för given utan medlemskap.
Nu är fler svenskar för än emot ett Nato-medlemskap – 37 procent mot 35 (SVT 20/1 2022).
Intressant att notera är statsministerns svar på en fråga om Nato under tisdagens presskonferens. Hon konstaterade ungefär att Sverige kommer att välja den väg som gagnar landet bäst. Men vilken den vägen var – i eller utanför Nato – sa hon ingenting om.