Sverige behöver både vind- och kärnkraft

Politikerna måste sluta med att bara gynna sitt favoritkraftslag. I stället behövs en ny teknikneutral energiöverenskommelse.

Sverige kommer att behöva fördubbla sin elproduktion de kommande 20 åren – utan att öka klimatutsläppen.

Sverige kommer att behöva fördubbla sin elproduktion de kommande 20 åren – utan att öka klimatutsläppen.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-05-30 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det handlar inte om att välja det ena eller det andra.

Det skriver Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi, och Johan Svenningsson, vd för Uniper Sverige, i en debattartikel i Dagens industri (23/5 2022).

De pratar förstås om vindkraft respektive kärnkraft, de två kraftslag som blivit symboler för de olika lägren i energi- och klimatdebatten.

Miljöpartister, socialdemokrater och centerpartister har sagt att vindkraften är framåt och att kärnkraften är dyr, osäker och tar för lång tid att bygga. På den andra kanten har liberalpartister, moderater och kristdemokrater lovprisat kärnkraften, samtidigt som flera av dem kritiserats för att säga nej till vindkraft på lokalt håll.

Frågan har nästan utvecklats till ett slags separat kulturkrig.

Men Daniel Badman och Johan Svenningsson har helt rätt i sin debattartikel. Det finns ingen motsättning mellan vind- och kärnkraft, och de politiska bråken om det ena eller det andra ska rädda klimatet riskerar bara att innebära att politiken missar målet helt och hållet.

Sveriges elbehov kommer att åtminstone fördubblas – förmodligen mer – till 2040. Detta i en situation då vattenkraften ska miljöprövas och en hel del vindkraft behöver bytas ut. Därtill når flera kärnkraftsreaktorer sin naturliga livslängd åren efter 2040.

Besluten om att livstidsförlänga dem, eller att planera för nya reaktorer, kommer att behöva fattas snart.

Ska Sverige klara av att fördubbla sin elproduktion på 20 år råder det alltså ingen som helst tvekan om att vi kommer att behöva både vindkraft och kärnkraft i stora mängder.

Det hör till saken att kraftslagen kompletterar varandra: kärnkraften bidrar både till att balansera vindkraftens varierande produktion, till att öka överföringskapaciteten och till andra funktioner i elnätet. Vindkraften är snabbare, billigare och för det mesta enklare att bygga ut.

Det finns också problem att lösa som är gemensamma för de båda kraftslagen. Daniel Badman och Johan Svenningsson nämner exempelvis tillståndsfrågorna, som återkommande hindrar vindkraftsprojekt och som garanterat skulle sätta käppar i hjulen även för nya reaktorer.

På en bättre fungerande elmarknad skulle kommuner kunna få återbäring på vindkraftens intäkter och kärnkraften skulle få betalt för den nytta den skapar i elsystemet.

Sådana långsiktiga förutsättningar skulle generera stora investeringar som också skulle ge Sverige utmärkta chanser att klara både klimatomställningen och att återvinna de låga och stabila elpriser som vi brukade ha.

Att miljöpartisterna kommer att fortsätta kriga mot kärnkraften och för vindkraften är nog inte mycket att undra kring.

Men övriga partier borde kunna vara prestigelösa nog att lyssna på branschens uppmaningar. Det borde till och med gå att göra innan valet – Socialdemokraterna har intresse av att städa bort energifrågan från valrörelsen och om Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, tack vare det kan skapa bättre förutsättningar för befintliga eller nya reaktorer, skulle det ses som en framgång.

Alla, utom möjligen Miljöpartiet, har att vinna på att kulturkriget mellan kraftslagen tar slut.

Använd den chansen för att få en ny, teknikneutral energiöverenskommelse på plats.