Sverige behöver fler blodgivare. Blod är en färskvara som inte kan lagras mer än i sex veckor och det är en oerhört viktig komponent vid många operationer, i akutsjukvården och för behandling av vissa sjukdomar. Med jämna mellanrum larmar sjukvården om att det råder akut brist på blod och vädjar människor att hjälpa till och gå och lämna på närmaste blodbuss eller blodcentral. I slutet på juli gick till exempel Region Norrbotten ut och meddelade att blodlagren höll på att sina till följd av olyckor och många tyngre patienter. För att klara sig hade man fått köpa blod från övriga regioner. Tidigare under sommaren var situationen akut i Skåne, Västra Götaland och Östergötland.
Att det samtidigt finns en stor mängd människor som gärna vill bidra men inte får är därför mycket olyckligt. Reglerna för att få ge blod är relativt omfattande och finns för att skydda mottagaren och förhindra smittspridning. Så måste det vara. I vissa fall har de dock varit orimligt rigida och Socialstyrelsen har gjort riskbedömningar på gruppnivå som inneburit att människor vilka inte har något riskbeteende och som mycket väl kunde varit blodgivare avfärdats. Till exempel på grund av sin sexuella läggning, något som drabbat homosexuella män.
För att få ge blod behöver man vänta tre månader efter man har haft sexuellt umgänge med en ny partner. Om du inte är gay och man. Då krävs avhållsamhet från sex överhuvudtaget i sex månader. Alltså även för den har haft en fast partner under många år.
Att bestämmelserna ser ut som de gör beror på att homosexuella män som grupp har en större risk än många andra för att smittas av hiv. Män som har sex med män är en av Folkhälsoinstitutet prioriterad preventionsgrupp för hivprevention. Hela 25 procent av hivfallen som rapporterats i Sverige under 2000-talet överförts via sex mellan män. Men. Och det är ett viktigt men. Det individuella riskbeteendet är helt olika mellan människor och har inte särskilt mycket med sexuell läggning att göra.
Därför är det glädjande att regeringen häromdagen meddelade att Sverige ska övergå till en ny individbaserad riskbedömning vid blodgivning.
“Det kommer att kunna öka antalet blodgivare, något som behövs både för sjukvården och ur ett beredskapsperspektiv. Det är mycket viktigt att blodgivning kan ske säkert, men den medicinska bedömningen ska precis som i övriga delar av sjukvården inte göras på gruppnivå eller utifrån sexuell läggning, utan utifrån varje individ”, sade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett pressmeddelande.
När Folkhälsomyndigheten sammanställt kunskap från andra länder som infört modeller med individbaserad riskbedömning har man kunnat se att det inte medfört en ökning av transfusionsöverförd smitta. De länder man tittat på använder dock NAT, Nucleic Acid Testing, vilket inte Sverige gör. Här används antikroppsanalys. NAT är en metod som innebär att delar av virus kan upptäckas innan antigener eller antikroppar dyker upp i blodomloppet. Socialstyrelsen har rekommenderat en övergång till NAT under lång tid och nu är det äntligen på gång.
Att homosexuella män i monogama relationer får möjlighet att ge blod på samma sätt som heterosexuella är en vinst för hela samhället. Särskilt för de patienter som behöver nytt blod för sin överlevnad.