I det klassiska avsnittet ”Skinners känsla för snö” från år 2000 gör Bart Simpson och hans klasskompisar en högst tveksam uträkning som visar att deras rektor Seymour Skinner är miljonär. Det stämmer givetvis inte. Tvärtom ligger hans lön på blygsamma 40 000 kronor i månaden, omräknat till dagens penningvärde. 

Enligt fackförbundet Sveriges skolledare är lönegapet mellan den tecknade figuren och svenska rektorer mindre än man kan tro. På friskolor är lönerna bara marginellt högre än på kommunala. De sämst betalda grundskolerektorerna i Sverige har en månadslön på omkring 50 000 kronor. Medianlönen ligger på 57 000 kronor. Det är mycket pengar att röra sig med om man jämför med snittlönen på arbetsmarknaden, men löner bör spegla ansvarsbörda.

Under de senaste decennierna har rektorsrollen förändrats. Förutom att vara en kompetent och inspirerande pedagogisk ledare ska en rektor dessutom vara en duktig rekryterare, kunna lägga en realistisk budget, ha god kunskap om socialtjänstlagen, LVU och vara ett administrativt geni. Sveriges misslyckade integrationspolitik gör dessutom att rektorer måste ha en bredare kunskap i svenska som andraspråk än vad de har idag, och diagnosinflationen har lett till att någon form av specialpedagogkompetens borde vara ett krav för att få arbeta som rektor. En rektor i en friskolekoncern som går med miljardvinst eller en kommun med stabilt skatteuttag ska inte lära sig att spara. Hen ska lära sig att förhandla till sig mer pengar till verksamheten. Ytterst få människor vill, kan eller orkar genomföra alla dessa arbetsuppgifter på ett bra sätt för en lön på 55 000 kronor i månaden.

Det här märks i en färsk rapport från Skolverket, som visar att rektorns ledarskap brister på 68 procent av alla granskade skolor. 410 skolor ingick i granskningen. På var tionde granskad skola var rektorns ledarskapsförmåga anmärkningsvärt låg. Statistiken är dock inte ett tvärsnitt av alla Sveriges skolor. De skolor som har granskats har valts ut efter att personal, föräldrar eller rektor har larmat om, eller uppmärksammat, problem.

Det här betyder inte att alla Sveriges rektorer gör ett dåligt jobb. Däremot betyder det att de har dåliga förutsättningar för att göra ett bra jobb.

Samtidigt finns det mycket att säga om hur Skolverket skapar förutsättningar för att rektorer ska nå upp till alla krav. Den obligatoriska rektorsutbildningen som har utformats av just Skolverket motsvarar 30 högskolepoäng. Dessa innefattar hemuppgifter och några helger på en kursgård där man diskuterar skoljuridik, ledarskap och pedagogik. Det pedagogiska ledarskapet är givetvis centralt, men man kan inte låtsas att verkligheten ser ut på ett annat sätt än vad den gör. Därför måste rektorsutbildningen genomgå en förändring så snart som möjligt.

Pengar är inte det viktigaste i livet. Men på arbetsmarknaden är pengar det överlägset viktigaste styrmedlet för att rekrytera människor som är beredda att ta på sig ett stort ansvar. 

Skolverket måste skärpa kraven på rektorernas kunskap och förmåga att tillämpa den. Lönerna måste höjas för att matcha ansvarsbördan som kommer med ett av Sveriges viktigaste jobb. Och Academedia, Barbara Bergström och kommuncheferna måste ge en rektor i Sverige bättre förutsättningar än en rektor i Springfield.