1980 gjorde Goldie Hawn huvudrollen i filmen "Tjejen som gjorde lumpen".
I år är det 45 år sedan kultfilmen “Tjejen som gjorde lumpen” hade premiär. Goldie Hawns porträtt av en bortskämd, ung kvinna som, mot sin vilja, tar värvning i amerikanska armén där hon lär sig hantera fysiska prövningar, hantera sexuella trakasserier och till sist frigör sig från destruktiva relationer är mer aktuell än någonsin tidigare.
Att göra värnplikt är ett steg in i vuxenvärlden som fler ungdomar borde vilja ta. Enligt statistik från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (tidigare Pliktverket) som SVT tog del av för ett år sedan (27/3 -24) uppgav hela 73 procent av de flickor som fyllde i mönstringsunderlaget att det fanns hinder för dem att göra värnplikt. De vanligaste orsakerna var ångest, depression och psykisk ohälsa.
Nu kan de behöva göra värnplikten ändå, eftersom kraven på vilka som ska kallas till mönstring kommer att sänkas. Inom ett par år kan det dessutom bli så att det krävs läkarintyg för att styrka sjukdomar, synfel och annat som gör att en person inte kan slippa mönstringen. Att detta inte redan görs är en diskussion för sig. Inte minst när det allt oftare dyker upp tidningsartiklar om förbannade tjejer som straffas för att de inte dyker upp på mönstringen, eller tvingas göra värnplikt.
Att göra värnplikt är inte för alla. Det är heller inte något som svenska staten kräver av alla ungdomar. Bara omkring tio procent av alla som fyller i mönstringsunderlaget som sedan tas ut till värnplikten. Många av dem verkar däremot inte förstå att de, oavsett, har totalförsvarsplikt. Precis som resten av de svenskar som är mellan 16 och 70 år. Att då ha fått möjlighet att göra värnplikt är en fördel.
När världen brinner, och såväl nyhetssajter som sociala medier-flödet fylls av krigsscener är det naturligt att unga vuxna söker och värderar det de själva kallar för “trygghet” i högre utsträckning än tidigare generationer (Ungdomsbarometern 2025). Undersökningen visar också att dagens ungdomar identifierar sig mer med stereotypa könsroller än sin föräldrageneration. Att många av dessa flickor inte identifierar sig med rollen som en del i det svenska försvaret stämmer väl överens med dessa mätningar.
Johanna Schreiber är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Det vuxna också måste komma ihåg är att de ungdomar som kallas till mönstring har levt större delen av sina liv i en kaotisk värld. De gick i mellanstadiet när Donald Trump blev president för första gången, hade nyss börjat högstadiet när pandemin bröt ut. Ryssland invaderade Ukraina i början av deras gymnasietid, kriget mellan Israel och Hamas bröt ut ett år därefter. Sedan blev Trump president igen. Det är inte konstigt att de eftersträvar trygghet.
Tyvärr verkar många av de flickor som fyller i mönstringsunderlaget ha missförstått vad som ligger i trygghetsbegreppet. Att haka på soft girl-trenden, eller att tillbringa åtta timmar om dagen med att skrolla Tiktok kan hjälpa till att avskärma sig från världen i stunden. Att plugga för att få så höga betyg som möjligt är bra, men att hoppa från en skolbänk till en annan är ett sätt för duktiga flickor att skjuta upp sitt vuxenblivande.
Någon borde uppmana dem alla att se “Tjejen som gjorde lumpen” för att de ska förstå hur värnplikten inte bara kan ge dem ett starkare psyke och fysiska förutsättningar att klara sig i kristider, utan också en djupare förståelse för vad jämställdhet är.