Svenska elever måste återfinna läslusten

Allt fler elever läser bara om de är tvungna, aldrig av egen lust.

Ledare 26 januari 2021 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Sjung o gudinna, skrev Homeros i första raden av eposet Iliaden.

Fast kom eposet verkligen till skriftligt?

I det antika Grekland – där endast ett fåtal kunde läsa – var litteraturen främst muntlig. Huruvida Homeros var upphovsman till verket, eller bara nedtecknade en äldre muntlig tradition, är höljt i dunkel.

Muntlig litteratur är knappast någonting nytt. Men har fått ett uppsving och blivit på modet.

Populära ljudboksappar har gjort det smidigare att ”läsa” med öronen. Intresset är stort, även i skolans värld, där elever som har svårt att läsa tryckt text erbjuds ett alternativ – att lyssna.

De senaste åren har larmen om svenska elevers bristande läs- och skrivförmåga avlöst varandra.

Lärare på högskolor och universitet vittnar om att allt fler studenter uppvisar en bristande förmåga i att formulera sig på begriplig svenska när de skriver. Sviktande resultat i PISA-undersökningar under 2000-talet bekräftar bilden.

Trots vissa tecken på att den negativa trenden stoppats kvarstår flera orosmoln.

Läslusten, som ofta framhålls som ett viktigt mål i undervisningen, saknas hos många elever. Enligt PISA-undersökningen 2018 anser nästan 40 procent av svenska elever att läsning är slöseri med tid.

Allt fler elever läser bara om de är tvungna, aldrig av egen lust.

Troligen är läslust och förmåga tätt sammankopplat: elever som är svaga läsare kommer troligen tycka det är mindre kul.

Men det finns inga genvägar när det kommer till läsförmåga. Det enda sättet att bli bättre är att läsa mer. Lusten kommer – förhoppningsvis – när förmågan blivit bättre och läsandets positiva effekter visat sig.

För så mycket kan man säga med säkerhet: läsning gör skillnad. En lång rad studier har visat på att både ordförråd och ett flertal kognitiva förmågor stärks av läsning. En del av fördelarna kommer ”läsaren” till del även om det sker genom lyssning, men det kan inte ersätta faktisk läsning helt och hållet.

Här är såväl undervisningen som tillgång till bra skolbibliotek viktigt. Den utredning som nyligen presenterades för regeringen, om hur tillgången till kvalitativa skolbibliotek kan stärkas, innehåller också många steg i rätt riktning.

Skolvärlden behöver bli bättre på att introducera böcker i en tid när fler saker konkurrerar om vår tid.

Vad som konkurrerar med läsningen är också värt att fundera över.

Att förbereda barn för ett digitaliserat samhälle är inte fel, men inget kan ersätta de fördelar som en god läsförmåga ger.


Ämnen du kan följa