Tio specialistläkare i allmänmedicin varnar på DN:s debattsida, för nya riktlinjer från Socialstyrelsen. Myndigheten vill att läkare ska ge fler livsstilsråd till sina patienter. Detta dömer läkarna själva ut som lika meningslöst som nyårslöften.
Allmänläkarna påpekar att målgruppen för samtalen är för bred, när den innefattar över hälften av den vuxna befolkningen. På dessa ska läkare lägga 5-15 minuter – ett besök i primärvården ligger i snitt på omkring 20 minuter – på att informera om sådant de flesta vuxna är fullt medvetna om: som att alkohol, cigaretter och skräpmat är ohälsosamt.
Rekommendationerna baseras dessutom på allt för optimistiska tolkningar av studier över hur effektiva välmenande råd från läkare är.
Generell livsstilsrådgivning blir ytterligare en belastning på en vårdapparaten. Redan nu är läkares administrativa börda tung, Läkartidningen har rapporterat att en hel dag i veckan går åt pappersarbete, och tyngre ska den bli när de förebyggande hälsosamtalen ska registreras manuellt utifrån 28 indikatorer enligt Socialstyrelsens vilja.
Det är helt barockt. En anledning att det är så svårt att få tid på svenska vårdcentraler är att svenska läkare tar emot färre patienter än sina kollegor utomlands – en fjärdedel så många som tyska läkare (SvD 15/3-22). Vi är ett av OECD:s mest läkartäta länder, men vården underpresterar på grund av låg produktivitet. Att lösa den krisen borde vara mer angeläget för Socialstyrelsen än att få läkare att säga åt patienter att äta mer grönsaker och sova ordentligt.
Riktlinjerna spär främst på den allt för vanliga villfarelsen att sjukvården främst finns till för i grunden friska människor och förebyggande arbete – snarare än att ge beprövad vård för att bota sjuka.
Professionen är dessutom kapabla att avgöra när livsstilsråd är på sin plats utan stelbenta riktlinjer. I många fall finns det dock, i strid med vad Socialstyrelsen verkar tro, betydligt bättre saker läkare kan använda sin tid till än att tipsa om självklarheter som att rörelse främjar hälsa.