Det är ett tag sedan elräkningarna orsakade en gigantisk klump i magen hos många svenskar. Den senaste tiden har priset för el legat på en betydligt rimligare nivå än under vintern 2022-2023. Att det inte börjar rusa igen finns det inga garantier för så länge elsystemet är så pass svajigt som i dag med tidvis stora effektbrister och en underproduktion av planerbar energi. Men just nu är läget relativt lugnt. 

Samtidigt känns det ändå inte särskilt roligt när det är dags att betala elbolaget. För trots att många kämpat för att hålla nere förbrukningen och stängt av allt ifrån torktumlare till värmegolv och extrafrys träffar de olika avgifterna och elskatterna som en käftsmäll. Ofta ligger det man betalar i skatt i själva verket högre än priset på den el som förbrukats. Vallöftena från Moderaterna om att sänka elskatten verkar vara glömda och gömda. Likaså de förslag partiet presenterade när de var i opposition. 

Som lök på laxen höjs nu dessutom elnätsavgifterna ordentligt för kunderna hos flera elnätsbolag. Eon har till exempel beslutat om att höja avgifterna med 9 procent i och omkring huvudstaden och 6 procent i södra Sverige. Det efter att även vid årsskiftet höjt avgifterna med 12 respektive 6 procent. Även Vattenfall höjde elnätsavgifterna vid årsskiftet med 12 procent och Ellevio, som tillsammans med de två andra storbolagen äger över hälften av elnäten, har gjort höjningar i år. En rad mindre elbolag har valt samma väg. 

För kunderna finns ingenting annat att göra än att betala. Elnätsmarknaden är ett monopol och om man vill ha ljus och värme hemma är det bara att skriva avtal med det bolag som äger nätet där man bor. I alla fall om man inte är beredd att övergå till vedspis och stearinljus. Monopolsituationen gör att elbolagen kan håva in stora pengar. Vinstmarginalerna är höga liksom utdelningarna till aktieägarna. Det är där mycket av de pengar som skulle behövts för att rusta upp och bygga ut elnäten hamnat. 

När elnäten avreglerades inrättades EI, Energimarknadsinspektionen, en statlig myndighet med uppgift att utveckla modellen för prissättning och att övervaka elnätsföretagen. Tillsynsmyndigheten, EI, ska skydda elkunderna från monopolets negativa effekter genom att sätta intäktsramar. Eon, Ellevio, Vattenfall och de andra ska inte kunna ta ut mer pengar från kunderna än vad som krävs för att få skälig vinst och pengar över för att bygga ut näten. Uppenbarligen fungerar inte denna modell. De senaste decennierna har det prövats flera olika sätt för prisbildning som fått kasseras, och nu har EI har höjt intäktsramarna för kommande år trots att vinsterna varit allt annat än skäliga och alltför lite pengar använts för att förstärka elnäten inför framtiden.

Förra hösten föreslog dock en statlig utredning att EI:s roll blir tydligare och att sättet att beräkna intäktstaket görs om så att elnätspriserna inte får höjas mer än de konkreta kostnaderna som tillkommer efter att man byggt näten. Det vore utmärkt om det genomfördes. Gärna så snart som möjligt. Att elnätsavgifterna för en villa generellt höjts dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen i samhället under de senaste tio åren, samtidigt som Eon med flera skrattar hela vägen till banken, är allt annat än acceptabelt.