Stöd skolors förberedelser mot våldsdåd

Att dåd sker i anslutning till skolor är hemskt, att beredskapen ens behövs är förfärligt.

Det eskalerande våldet tvingar förskolor att öka beredskapen.

Det eskalerande våldet tvingar förskolor att öka beredskapen.

Foto: Tomas Oneborg/Svenska Dagbladet/TT Nyhetsbyrån

Ledare2021-11-18 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Allt fler skolor köper in utbildningar för att stärka beredskapen vid skjutvåld och attentat.

I Dagens Nyheter (17/11 2021) berättar förskolepersonal i Stockholmsförorten Husby om rutinerna. Lekrummet har utsetts till ett så kallat panikrum där personalen ska ta skydd tillsammans med barnen vid ett eventuellt dåd.

Rutinerna testades i skarpt läge när en man nyligen sköts till döds i närområdet.

Att dåd sker i anslutning till skolor är hemskt, att beredskapen ens behövs är förfärligt.

I DN-artikeln framkommer att fyra av tio skjutningar sker nära förskolor eller skolor. I regel inte på dagtid, och inte för att gärningsmannen har siktet inställt på skolan i sig. Ibland råkar gängvåldet helt enkelt ske i barnens miljöer.

I bästa fall sker det när inga barn är där, men det spär ändå på otryggheten. Kraftfulla åtgärder mot gängvåldet behövs. Likaså mot radikaliserade unga män. Den andra gruppen som utgjort en fara.

Det var efter dådet i Trollhättan 2015 som skolor började köpa in så kallade PDV-utbildningar. Ett liknande dåd skedde i Eslöv i augusti i år när en kille med högerextrema sympatier knivhögg en lärare.

Risken för varje enskild skola är liten. De flesta handlingsplaner kommer tack och lov aldrig att användas.

Men det betyder inte att de inte behövs. I avsaknad av nationella riktlinjer och stöd lämnas skolorna att göra bäst de kan på egen hand. Skolinspektionens planerade genomsyn har skjutits på framtiden på grund av pandemin.

I USA har simuleringar av skolskjutningar varit vardagsmat i skolmiljö under en längre tid. Men så kallade ”active shooter drills” har mött allt mer kritik från lärarkåren. De skapar onödig stress och ångest bland eleverna.

Det är inget för svensk skola att ta efter. Att vara redo skapar trygghet, men förberedelserna i sig får inte skapa mer oro.

Lite i Dagens Nyheters rapportering tyder på att så är fallet. Personalen verkar nöjd, föräldrar likaså.

Effektiva kommunikationskedjor inför kriser är viktiga, liksom att personalen vet hur den ska agera. Praktiska övningar, främst på förskolor, är till för personalen. Barnen deltar inte

Rädsla gör att slantarna lätt rinner iväg till onödigt dyra konsulttjänster och utbildningar. Här behöver staten ta sitt ansvar så att kommunerna inte lämnas i sticket.

Även om man kan önska att de allra minsta skulle vara förskonade våldet går det inte att blunda för verkligheten.

Förberedelser är en viktig del i lokal trygghet.