Parisa Liljestrand (M) är Sveriges kulturminister.
Få svenska kungar är så förknippade med opera som Gustav III – men det är inte det gustavianska operahuset som idag står kvar i ena änden av Kungsträdgården i Stockholm.
När det gamla huset revs i slutet av 1800-talet spelade K A Wallenberg en roll i att få det nya oscarianska operahuset på plats. Därför känns det poetiskt att familjen Wallenberg nu är en av de privata aktörer som bidrar till den dyra renoveringen.
Förutom Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond, bidrar också Erling-Perssons stiftelse och Antonia Ax:son Johnson med familj med 100 miljoner kronor vardera.
Nästa sommar är planen att Operan, som är Sveriges nationalscen för opera, balett och modern dans och har besökare från hela landet, stänger för renoveringen. Allt – el, avlopp, värme, vatten och ventilation – ska bytas i det uppåt 1400 rum stora huset, där över 120 års historia sitter i väggarna. Det kostar, men Operan är värd att bevara. Svensk opera förtjänar en anrik scen, värdig uppsättningar av Trollflöjten, Tosca och Nibelungens ring.
Det är dessutom glädjande att orkestern kommer att få repetera i huset även i framtiden, istället för att skuffas undan till en annan byggnad. Hela den konstnärliga verksamheten hålls fortsatt samlad. Baletten får dessutom tre nya salar.
De privata donationerna möjliggör främst en ny påbyggnad och en andrascen där det ska spelas uppsättningar riktade mot barn och unga. Viktigt, inte minst för att säkra framtidens publiker även till den stora scenen.
Mimmie Björnsdotter Grönkvist är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
För kulturminister Parisa Liljestrand (M) gick presskonferensen där planen presenterades i dur. Finansieringen har gått i lås, och det delvis tack vare privata mecenater. Att få in mer privata pengar i kulturen har varit en bärande kulturpolitisk idé för svensk borgerlighet, nu får regeringen till just det i praktiken. För det förtjänar Liljestrand en stående ovation.
Näringslivets generösa bidrag för att renovera och restaurera Operan kan förhoppningsvis också tjäna som inspiration för andra, inte minst på lokal nivå. Med hjälp av privata donationer skulle både viktig kommunal kulturverksamhet och hotad kulturhistorisk bebyggelse kunna räddas.