Hedersutsatta flickor lever under strikt kontroll.

En kontroll som i många fall upprätthålls med hot och våld.

I en genomgång av domar som Sveriges Television gjort (6/12 2021) finns fall med syskon som misshandlats med järnspett, en flicka vars pappa spottat och tagit strypgrepp på henne, en annan flicka som piskats med en mobilsladd av sin mamma och tvingats sitta under kallt rinnande vatten i flera timmar.

Det är handlingar som är straffbara. Och som i en hederskontext kan ge strängare straff eftersom hedersrelaterade motiv sedan en lagändring i fjol ses som en försvårande omständighet.

Men att få av de drabbade vågar vittna gör att få fall leder till fällande dom. Tryck från familjen får många att dra tillbaka vittnesmål, och hedersutsatta drar sig överlag för att söka hjälp.

Att hjälpen de får bygger upp förtroende för det offentliga är viktigt.

Tyvärr finns det insatser som i stället riskerar att rasera den tilliten.

Enligt SVT:s granskning (5/12 2021) är 15 procent av de ungdomar som omhändertas av socialtjänsten, på grund av familjeförhållanden, utsatta för hedersförtryck. Under det kvartal som undersöktes rörde det sig om 67 fall.

Vissa ungdomarna skickades, som en sista utväg, till ett SiS-hem inom Statens institutionsstyrelse. Efter tidigare rymningsförsök, eller att de kidnappats av familjen, blir inlåsning på SiS-boende det enda som återstår att erbjuda.

Men SiS-hemmen har utsatts för omfattande kritik de senaste åren. För såväl bristande tillsyn som att barn utsätts för våld.

En hedersutsatt flicka säger till SVT: ”De tog mig från ett hem med våld, från en kontrollerad miljö. De placerade mig i ett SiS-hem fyllt med våld. Du kan inte bli mer kontrollerad än att du blir så frihetsberövad som jag blev.”

Vuxenvärldens svek blir dubbelt. Föräldrarna som ska skydda sina barn blir förövare, hjälpinsatser som ska garantera trygghet skapar i stället otrygghet. Vissa hedersutsatta unga är så rädda för att låsas in på ett SiS-hem att de hellre återvänder hem.

Det blir inte mer uppenbart än så att förhållandena måste förbättras.

Att ungdomar skräms tillbaka till en förtryckande familjesituation är oacceptabelt.

Det belyser också komplexiteten i hedersfrågan. Blod är ofta tjockare än vatten, kärlek till familjen stark trots förtrycket.

Utöver våldet upprätthålls strukturerna av hotet att frysas ute från familj och släkt. På kort sikt behöver skyddet för utsatta stärkas, men det enda långsiktigt hållbara är att få hela familjer att bryta med de patriarkala traditionerna.