Med cirka tre veckor kvar för företag att söka omställningsstöd från Skatteverket är det tydligt att coronapandemins ekonomiska effekter krävt stora insatser. 

Hotell- och restaurangbranschen har beviljats störst andel. Sammanlagt har 12 000 företag beviljats stöd om 663 miljoner kronor. 

Transport och handel är två av de andra största mottagarna av stödet. 

De minsta företagen har varit i stort behov av ekonomisk syrgas: Företag med färre än 50 anställda står för 99 procent av alla ansökningarna. Dessa har också fått drygt 60 procent av stödet. 

I Västerbotten har 128 företag fått dela på cirka 7,5 miljoner kronor. 

Inte alla företag har lyckats överleva krisen. Något överraskande är att kreditupplysningsföretaget Creditsafes senaste statistik över konkurser i Sverige visar att konkurserna under juli månad är på en liknande nivå som motsvarande period förra året.

Det finns dock farhågor om att konkurserna kommer att eskalera från och med i augusti. 

Sett till årsbasis ses en ökning på 12 procent, med 4 145 stycken svenska aktiebolag som tvingats kasta in handduken. Under juli månad fick sex aktiebolag i Västerbotten ansöka om konkurs, vilket är två färre än samma månad 2019. 

Men på årsbasis ses en 15 procentig ökning av antalet konkurser i länet, från förra årets 66 till 2020 års 76 stycken. Hur det kommer att bli i slutändan återstår att se.

Region Västerbottens lokala stöd till lokala företag är välkommet och inte en del av det svenska nationella stödpaketet. 

I stället kommer 12 miljoner kronor från den Europeiska regionalfonden. Företag med upp till 49 anställda kan ansöka om medel för att utveckla sina verksamheter under krisen med upp till en halv miljon kronor per företag. 

Stödet kan gå till marknadsföringsinsatser, anpassning av lokaler samt en del av utgiften för lönekostnader. 

Besöksnäringen är prioriterad som stödmottagare. 

Nu är inte bara tiden för att kasta livbojor till företagen. I slutet av denna kris är det viktigt att stärka Västerbottens resistens inför nästa, som kommer att komma förr eller senare. 

Det kräver en ärlig lägesbild över de svagheter som hindrar tillväxt och en stärkning av ekonomin. Därför är det ypperligt att Akademi Norr tillsammans med Lapplands kommunalförbund tidigare i sommar samlades för att konstatera det uppenbara: Kompetensbristen i Norrland är en självförvållad svaghet. 

Mellan de två organisationerna samlas 17 inlandskommuner, däribland Malå, Norsjö och Sorsele som nu kräver större utbildningssatsningar. Ordföranden för Akademi Norr, Britta Flinkfeldt, hade följande brutala men ärliga analys i Västerbottens-Kuriren (17 juli): 

 – Den låga utbildningsnivån är en flaskhals för tillväxten i hela Norrlands inland. Den bidrar till kompetensbrist i både kommunal verksamhet och i näringslivet. Utbildningsnivån påverkar även faktorer som hälsa och befolkningstillväxt. Just nu har invånarna i en stor del av landet inte samma möjligheter till utbildning.

Inte minst männen är förfördelade när det kommer till utbildning. I exempelvis Vilhelmina och Dorotea har bara sju respektive sex procent av männen en eftergymnasial utbildning, vilket är nästan tre gånger lägre än rikssnittet, rapporterar VK. 

Det är förskräckliga siffror som i förlängningen är ett hot mot demokratin. Personer utan utbildning saknar valmöjligheter och har närmare till skenbart enkla politiska lösningar. 

Genom att stärka de outbildade männen ökar vi resistensen mot både ekonomisk och politisk recession.