Som ett brev på posten, men kanske inte lika ofta

25 september var nämligen första gången sedan 1636 som posten delades ut enligt varannandagsmodellen.

Att skriva och posta brev är någonting som allt färre svenskar gör. Därav Postnords miljardföreluster.

Att skriva och posta brev är någonting som allt färre svenskar gör. Därav Postnords miljardföreluster.

Foto: Emil Langvad/TT

Ledare2020-10-09 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Det fanns en tid när posten delades ut två gånger om dagen. Och på lördagar.

Nu höjs allt fler röster för att posten bara ska delas ut varannan dag. I förra månaden drog ett pilotprojekt igång. Boende i delar av Kävlinge kommun och i Nöbbelöv utanför Lund behöver bara springa ut till brevlådan varannan dag.

Slår försöket väl ut har hela Sverige varannandagsutdelning någon gång under 2022.

Rikskanslern Axel Oxenstierna må vända sig i graven. 25 september var nämligen första gången sedan 1636 som posten delades ut enligt varannandagsmodellen. Anledningen är enkel: Vi skickar mindre brev och vykort. Postnord har dragits med miljardförluster de senaste åren.

Digitaliseringen, den successiva utbyggnaden av bredbandsnäten har förändrat livet på landet. Mycket har blivit om inte bättre så i varje fall smidigare. Samtidigt vittnar många äldre om ett digitalt utanförskap.

Balansgången mellan tillgången till grundläggande samhällsservice – dit brevutdelningen hör – och lönsamhet är en svår nöt att knäcka. Inte minst för ett statligt bolag som Postnord. Någonting måste göras, frågan är bara vad.

Varannandagsutdelning framstår vid en första anblick som en rimlig åtgärd. Få brev är så brådskande att de inte kan vänta en dag på att bli utdelade.

Då är det värre med de svenska papperstidningar som i dag distribueras tillsammans med posten till brevlådan.

Vem vill ha gårdagens nyheter? Viljan att prenumerera på papperstidningen minskar vilket i sin tar kan få allvarliga konsekvenser för det demokratiska samtalet, inte minst det lokala.

Men det är inte bara tankarna på varannandagsutdelning som oroar. Det gör också det fysiska avståndet till brevlådan.

Sorseleborna har i genomsnitt 380 meter till brevlådan. Längst i Västerbotten. Boende i Norsjö har 128 meter, i Malå 121 och i Skellefteå 53. Sverigesnittet är 42 meter.

Att behöva ta sig 50–100 meter kan verka överkomligt. Det är det också. Om man är frisk och utan funktionsvariationer. Om inte kan sträckan vara oöverkomlig. För att inte tala om de stackare som behöver ta bilen och köra en mil eller mer för att hämta några räkningar.

Just nu tittar en statlig utredning på vilka tjänster Postnord ska tillhandahålla och hur de tjänsterna ska finansieras.

Den urtedningen måste tänka på att tillgången till samhällsservice för alla på någotsånär lika villkor är viktigare än att till varje pris ha ett lönsamt/mindre förlusttyngt statligt bolag.

Fotnot: Ungefär fem procent av Norrans prenumererade upplaga delas ut tillsammans med posten.