Vem är du? Det är frågan, men svaret ska inte nås till priset av ditt privatliv.
Varför ska vi anställa dig? Det är frågan som företag vill ha ett svar på under en anställningsintervju. Förr försökte man ta reda på det genom att läsa betyg och referenser och ställa generiska frågor i stil med “Berätta lite om dig själv” och “varför söker du just det här jobbet”. Men dagens informationssamhälle är ett smörgåsbord för den som söker information – något som inte minst visar sig hos svenska arbetsgivares bruk av belastningsregister och bakgrundskontroller.
Nyligen rapporterade Sveriges Radio att allt fler belastningsregister begärs ut. 320 000 gånger förra året, en ökning med närmare 100 000 sedan 2020. Därtill blir det allt vanligare med bakgrundskontroller om den jobbsökandes ekonomi. Troligen handlar detta om att rekryterare i det längsta vill försöka förse företag med kandidater som på intet sätt kan vara en risk för felanställning.
Ibland är det som att försöka hitta nålen i höstacken. Men oftast är det viktigaste att se till att stacken är fri från skadedjur. Ta en livsmedelsbutik som exempel. Ett duktigt butiksbiträde bakom kassan är bra, men om hen stjäl mat på lagret kommer verksamheten likväl att gå back.
Så, hur löser företagen dilemmat? Ett tillvägagångssätt hade kunnat vara att hyra in en psykolog för varje intervju. Men ett betydligt billigare sätt är att begära ut ett belastningsregister och göra bakgrundskontroller.
Intentionen är god. Men det sker till priset av jobbsökandes personliga integritet, av att privatlivet kränks. Därtill är det ett slag det mot de svagaste i samhället: de som begått ett brott, gjort sin botgörelse och nu vill göra rätt för sig. Eller de som har skulder de kämpar för att bli av med. Många av dessa kommer att få en andra chans. I en tid där Sverige tampas med gängkriminalitet och polisen pekar på att vi måste bli bättre på att erbjuda vägar ut brottslighet är det bedrövligt.
Här behöver politiken agera. Företagen kommer med stor säkerhet att fortsätta öka användningen av bakgrundskontroller och belastningsregister så länge de kan. Men staten kan agera som motvikt och staka ut vad som är lämpligt. Det finns redan lagkrav för vissa anställningsprocesser, såsom att tillsättningen av en lärare ska föregås av ett utdrag ur belastningsregistret. Därtill kan det vara rätt att kolla upp eventuella skulder hos kronofogden vid nyrekryteringen av en revisor. Men det kan inte vara fritt fram för företagen. Det är inte rimligt att begära ut belastningsregister eller göra bakgrundskontroller för minsta kneg. Rätten till en andra chans och personlig integritet måste väga tyngre.