“Många av de här kemiska grundstrukturerna är ganska enkla att förändra. Till exempel genom att sätta på en flouratom. Och skiljer det en molekyl räknas det enligt svensk lag som en ny substans”, säger Anders Helander, professor i beroendeforskning vid Karolinska Institutet, till tidskriften Filter i reportaget “Dödliga konsekvenser” om den svenska nätdroghandeln (augusti/september 2020).
Han sätter fingret på ett övergripande problem i Sveriges narkotikalagstiftning, där en substans blir olaglig först efter att den bevisats farlig.
Systemet skapar en katt och råtta-lek mellan tillverkarna och lagstiftarna, där det räcker att göra en mindre förändring av en drog för att den ska bli laglig. I väntan på ett nytt förbud – för det kommer alltid till slut – försöker man sälja så mycket som möjligt av drogen.
Den här typen av lagstiftning leder ofta till att droger förändras i allt dödligare riktningar.
I boken “Narconomics” (Random House 2016) beskriver The Economist-redaktören Tom Wainwright hur marknader som i hög utsträckning är lagliga – och reglerade – har inneboende incitament som leder till att produkterna blir bättre och mindre hälsofarliga för konsumenterna, eftersom en stark drivkraft är nöjda kunder på både kort och lång sikt.
Det motsatta gäller på den gråa marknaden för ännu ej förbjudna droger.
Det starkaste incitamentet på en sådan marknad är att se till att produkterna skiljer sig från de olagliga, hur säkra eller ofarliga de är kvittar – eftersom man räknar med att produkten ändå snart kommer att bli olaglig.
Det är uppenbart att systemet inte fungerar.
Ett alternativ är ett system med “familjeklassning” av droger, som möjliggör att man förbjuder hela grupper av substanser på ett bräde.
Det skulle knappast hjälpa. Många länder tillämpar redan den typen av lagstiftning och av det skälet söker nu tillverkarna nya vägar för att kringgå även sådan lagstiftning.
Robert Kronstrand, forsknings- och utvecklingsstrateg vid Rättsmedicinalverket berättar för Filter om en ny substans inom EU, benzimidazoler, som även har flera legala användningsområden. “Att klassa hela gruppen blir ohållbart”, säger Kronstrand, “jag gissar att det är därför säljarna har flyttat fokus för att komma undan även i de länder som infört familjeklassning”.
Den starka efterfrågan på droger leder till innovation i fel riktning på en redan snedvriden och ofta dödlig marknad. För droger, särskilt bland dem som lider av ett beroende, är efterfrågan så pass stark att den är omöjlig att helt eliminera.
Därför kommer det att fortsätta att dyka upp droger på en grå eller svart marknad som är svår att övervaka och omöjlig att reglera. Då måste man ta ställning till vilken typ av politik som eliminerar skadorna och istället för marknaden in i regleringsljuset.
En sådan politik har potential att rädda liv. Folkhälsomyndigheten gick tidigare i år ut med att man vill utreda den svenska narkotikapolitiken, och alltfler röster är kritiska till förbudslinjen.
De rösterna bör regeringen lyssna på, annars kommer snedvridningen på marknaden att ge fortsatt dödliga konsekvenser.