Problematiskt. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tar emot betänkandet från den särskilda utredaren Daniel Gustavsson. De förändringar som föreslås kan få allvarliga konsekvenser.
Ska vi offra den unika svenska öppenheten för att motverka de kriminella gängens framfart? Det är frågan som aktualiseras efter att utredningen om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet, den 20 november överlämnade ett betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Utredningen föreslår att generella grundlagsundantag bör införas i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) i syfte att stärka skyddet för personuppgifter i söktjänster.
Utredaren har haft i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som lämnar ut uppgifter om sådant som lagöverträdelser samt sidor där man enkelt kan hitta adress, telefonnummer, ålder, civilstånd, bolagsengagemang och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden.
Att regeringen sett ett behov av att titta närmare på detta är de många fall där kriminella på senare tid använt den typen av söktjänster för att kartlägga bland annat äldre skyddslösa individer. Var de bor, om de bor ensamma och om de eventuellt kan ha pengar. Dessa uppgifter används sedan för att begå bedrägerier. Samma söktjänster används också av ligor som letar reda på var det finns dyra bilar som de kan stjäla och frakta utomlands samt för att genomföra sprängningar och skjutningar mot gängkriminella i grupperingar man är i konflikt med samt deras anhöriga.
Att införa begränsningar i vilka uppgifter som får spridas på nätet skulle enligt justitieministern kunna vara ett sätt att stärka skyddet för den personliga integriteten och sätta stopp för mycket av den brottslighet som underlättas av söktjänsterna.
Vem ringde? Söktjänster på nätet är en del av det öppna samhället.
Öppenheten i offentliga register, och därmed möjligheten att ta reda på nästan vad som helst om människor som inte har skyddade personuppgifter, har helt uppenbart sina baksidor. Men också många fördelar. Söktjänsterna har till exempel en stor betydelse för journalister som relativt enkelt kan gräva djupare i viktiga nyheter tack vare att det är så pass smidigt att ta reda på var människor bor, vem de bor med, vilka företag de företräder etcetera.
Även för myndigheter, arbetsgivare som behöver uppgifter om personer de överväger att anställa och för privatpersoner som till exempel ska anlita någon, vill veta vem som flyttat in i ens trappuppgång, eller äger bilen som alltid står på ens parkeringsplats, är söktjänsterna mycket användbara. Att det inte är särskilt enkelt att gömma sig i Sverige skapar trygghet och tillit. Det är lätt att glömma bort i jakten på sådana som Kurdiska räven, Jordgubben och deras gelikar.
Bedrägerier. Kriminella använder digitala sökvägar för att kartlägga sina möjliga offer.
Betänkandet ska nu ut på remiss. Skarp kritik har dock redan kommit från bland annat Journalistförbundet och Tidningsutgivarna. Om liggande förslag realiseras skulle det troligtvis innebära att söktjänsterna försvinner och eftersom utredaren menar att deras verksamhet ligger långt ifrån det grundlagen är tänkt att skydda.
Hur goda intentioner det än finns med att försöka begränsa brottslingars tillgång till information om potentiella offer så skulle det vara ett hårt slag mot det öppna samhället. Det fullt rimliga och legitima användandet av söktjänsterna är oändligt mycket större än gängens. Förhoppningsvis är detta också vad remissinstanserna kommer att påpeka för regeringen, vilken verkar ha svårt att ta till sig att goda avsikter, om man har för bråttom och missar det övergripande perspektivet, alltför ofta leder till helvetet.