Snålblåst snarare än medvind för Kristersson

Krymper Moderaterna sitt tilltänkta regeringsunderlag blir det svårare att hålla ihop det tilltänkta högersamarbetet.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson var först ut i Ekots partiledarutfrågning.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson var först ut i Ekots partiledarutfrågning.

Foto: Henrik Montgomery/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-08-09 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Var det Sveriges nästa statsminister som var först ut i Ekots partiledarutfrågning?

När Ulf Kristersson (M) tog plats i studion på måndagen (8/8 2022) var beskeden om vilken skepnad en eventuell regering kan tänkas ha fortsatt vaga. På frågan om Liberalerna kommer att få några ministerposter svarade han att han fortfarande håller det öppet.

Det är inte långt kvar till valet, och det är först nu, under de sista skälvande veckorna, som valrörelsen äger rum på riktigt.

Ulf Kristersson går in i valrörelsen utan någon vidare medvind. Går man efter de senaste opinionsmätningarna kan Moderaterna på sin höjd hoppas på att upprepa förra valets resultat och landa på omkring 20 procent.

Egentligen inte så illa. Men heller inte mycket att jubla åt. Särskilt inte när trenden pekat neråt snarare än uppåt. I den senaste Demoskop mätningen (Aftonbladet 4/8 2022) skrapar högerblocket visserligen ihop en majoritet, men den är knapp, och M krymper.

Inget vidare styrkebesked för Kristersson, särskilt jämfört med motståndet. Efter åtta år med otaliga politiska misslyckanden lyckas Socialdemokraterna fortfarande landa på fötterna. De ligger över 30 procent i de flesta mätningar.

Så ser det ut trots snarare än tack vare regeringens prestationer – bör tilläggas.

Partiledarbytet – från Stefan Löfven till Magdalena Andersson – var en snilleblixt, som gör att Socialdemokraterna lyckas framstå som ett nytt och fräscht.

Fortsätter det att gå knackigt för M, och ett regeringsskifte snarare kommer till stånd tack vare andra partiers framgångar, kommer det att ha betydelse för den inbördes maktbalansen i regeringsunderlaget. Det vore inte minst jobbigt för det moderata självförtroendet.

Särskilt intressant är storleksförhållandet mellan M och konstellationens icke-borgerliga svarta får: Sverigedemokraterna. Med 17 procent i Demoskop – en ökning – ser SD ut att åtminstone upprepa 2018 års resultat.

Vad skulle hända om SD blir större än M?

Fortsätter M neråt samtidigt som SD gör en bra slutspurt riskerar de att bli hyfsat jämnstora, och redan det kan innebära problem.

Kan L dessutom slutspurta i samma takt som under sommarmånaderna, då man rusat över spärren, blir de viktigare att blidka.

Om M, som ska hålla allt samman, får en svagare position relativt stödpartier, som drar åt olika håll, lär det innebära utmaningar för sämjan i samarbetet.

Att Ulf Kristersson avböjer att ge alltför klara besked om regeringsbildningen är begripligt. Mycket tyder på att hans riktiga huvudvärk börjar efter den 11 september.