Kina är marknaden med störst potential.
Det sa Ray Mauritsson, vd för det svenska företaget Axis Communications, i en intervju i Svenska Dagbladet (6/10 2010).
Företaget som säljer övervakningskameror kritiserades för att ha sålt ett 70-tal kameror till kinesiska myndigheter. Kamerorna skulle användas för att bevaka Himmelska fridens torg i Peking.
Att världens största diktatur är en potentiell storkund för ett företag som tillverkar övervakningsteknologi låter som en rimlig marknadsanalys. Världens despoter är ständigt ute efter nya verktyg som kan kontrollera befolkningen och tysta dissidenter.
Och svenska företag står redo att sälja just sådan utrustning.
En granskning i Dagens Nyheter (25/5 2021) visar hur det delvis Sverigebaserade it-företaget Sandvine sålt sina verktyg till ett flertal ”skurkstater”. Internettrafik visar hur utrustning från företaget använts exempelvis för att censurera webbplatser i Egypten.
Sandvine har själva erkänt att deras utrustning använts för censur i Belarus.
Under demonstrationer i samband med landets val i fjol blockerades nyhetssajter, sociala medier och meddelandetjänster för att minska demonstranternas möjligheter att ta del av information, kommunicera och organisera sig.
Inspektionen för strategiska produkter klassade 2017 utrustning från Sandvine som PDA (= Produkt med dubbla användningsområden).
Tekniken i sig är inte skadlig, men kan vara det om den hamnar i fel händer. Därför finns det ett behov av kontroll av eventuell export.
Sandvines svenska bolag är dock inte registrerat för att exportera till någon av de diktaturer där tekniken förekommit.
”På min anställningsintervju sa de att de inte sålde till diktaturer, men det visade ju sig sedan inte stämma”, säger en källa till Dagens Nyheter (25/2 2021).
Företaget verkar också redo att lyfta fram vissa av de länder som man gjort affärer med, som Egypten och Turkiet, som en merit. Dock bara i slutna sammanhang. När en bild som bekräftade det kom upp på företagets twitterkonto var de snabba med att radera det.
Sådant handlande vittnar om en medvetenhet om att det man sysslar med är moraliskt tveksamt. Ändå fortsätter man att bistå i förtrycket. Det gäller även Axis Communications, som fortsatt exportera till Kina. Företaget fick kritik av Amnesty International i en rapport 2020.
Exportregler för vissa digitala produkter, med krav på att ta viss hänsyn till huruvida landet som köper respekterar mänskliga rättigheter har klubbats av EU tidigare i år. Amnesty International har kritiserat de nya reglerna (Dagens Nyheter 25/5) för att inte vara tillräckligt långtgående.
Men ett steg i rätt riktning är det definitivt.
Gränsdragningarna är inte alltid lätta att göra. Digitala verktyg kan ofta användas på många sätt och i många olika sammanhang.
Det är kanske inte alltid solklart om en produkt ska användas på ett omoraliskt vis.
Regelverken kommer inte alltid att fånga in gråzonerna. Desto viktigare då att företagen själva tar ansvar och inte låter sig bli diktaturernas verktyg för förtryck och censur.