Slitna vattenledningar är ett problem som rör alla

Tiden när du bara kunde skruva på kranen och få friskt och rent vatten i glaset för en spottstyver är snart förbi.

Varför har det bara lappats och lagats när de svenska va-näten behövt en rejäl uppdatering?

Varför har det bara lappats och lagats när de svenska va-näten behövt en rejäl uppdatering?

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2021-02-02 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige behöver renoveras.

Det slår det kanadensiska konsultföretaget WSP fast i en ny rapport.

Det handlar om allt från skakig elförsörjning och trasiga vägar till slitna vattenledningar.

Sådant som borde vara gjort har skjutits på framtiden. Berget av investeringsbehov har tillåtits växa.

Men hur illa är det?

Håkan Danielsson är vd på WSP Sverige. Till nyhetstjänsten FPlus säger han: ”Vi beskriver ofta Sverige som ett väl fungerande land, men den här rapporten (Sverige behöver renoveras) visar att det inte alls är sant. När basala saker som el och vatten inte kan garanteras är ett land som Sverige inte attraktivt för investerare.”

Färre investeringar ger färre arbetstillfällen, mindre skatteintäkter och mindre pengar till vård, skola och omsorg. Och till det snabbt ökande behovet av investeringar i kritisk infrastruktur.

Bland annat behöver majoriteten av dagens elproduktion och eldistribution bytas ut till 2045. Detta för att kunna möta den ökande elanvändningen.

Men låt oss lämna vägarna och elen åt sitt öde och rikta blicken mot det som inte syns: vatten- och avloppsledningarna.

Varje vinter manifesteras kommunens va-problem på norran.se och på Skellefteå kommuns hemsida.

Ena dagen har det uppstått en vattenläcka på Sörböle, nästa dag i Drängsmark, en tredje dag i Jörn, en fjärde på Moröbacke. De senaste åren har Skellefteå drabbats av 40 till 50 vattenläckor varje år. Det vill säga nästan en i veckan.

Det handlar om mängder av va-ledningar som behöver bytas ut. I Skellefteå. I övriga Sverige.

I Skellefteå kommun fanns det för några år sedan drygt 250 mil va-ledningar. Motsvarande ungefär sträckan Skellefteå–Malmö tur och retur. I Sverige handlar det om nästan 20 000 mil (2015). Motsvarande ungefär fem varv runt ekvatorn.

Varför har det blivit så? Varför har underhållet blivit så eftersatt? Varför har det bara lappats och lagats när va-näten behövt en rejäl uppdatering?

Självklart bär politikerna i allmänhet och den politiska majoriteten i synnerhet ett stort ansvar. Det är ju de som bestämmer hur mycket som ska betalas i skatt. Som fördelar pengarna.

Att renovera och förnya kommunens va-nät är ingen fråga man vinner ett val på.

Men det är inte alltid som det handlar om brist på pengar för renovering. Många kommuner – däribland Skellefteå – bygger nya bostadsområden. Det kräver att va-nätet byggs ut. Då blir det mindre över till förnyelse av det gamla nätet. Om inte mer pengar tillförs.

Och tillförs inte mer pengar är risken stor att reparationskostnaderna ökar. Och det avsevärt.

För det handlar inte bara om slitna rör. Det handlar också om klimatförändringar. Mer nederbörd ökar belastningen på va-nätet. Dagvattensystemet måste till exempel kunna leda bort större mängder än förut för att förhindra översvämningar.

Sverige brukar beskrivas som ett väl fungerande land, Skellefteå som en väl fungerande kommun.

Det skiljer en hel del från kommun till kommun och Skellefteå med sina starka finanser tillhör de mer lyckligt lottade.

Ändå släpar underhåll och renovering av infrastrukturen efter. Inte minst av va-ledningarna.

Tiden när du bara kunde skruva på kranen och få friskt och rent vatten i glaset för en spottstyver är snart förbi.

Enligt branschorganisationen Svenskt vatten kommer kommunerna att behöva höja va-avgifterna – rentav fördubbla dem.

Men det vinner man heller inga val på.

Så frågan är vilken politiker som vill, vilket politiskt parti som vågar göra väljarna sura och upprörda över ökade kostnader när pengarna ändå bara ”plöjs ned i marken”. Bokstavligt talat. Men det måste göras.