Slaveriet i bärskogen måste få ett slut

Även i år larmas det om att utländska bärplockare utnyttjas. Ett sätt att stävja slaveriet är att vilda bär i långt högre grad förädlas i Sverige istället för att exporteras.

Situationen för de utländska bärplockarna i svenska skogar är under all kritik. Många återvänder hem med skulder.

Situationen för de utländska bärplockarna i svenska skogar är under all kritik. Många återvänder hem med skulder.

Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT

Ledare2023-07-12 07:30
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Bärsäsongen inleds i juli och vi är många som utnyttjar allemansrätten och bakar blåbärspaj. Parallellt har våra vilda bär blivit en succé på den globala marknaden. Förra året plockades över 30 000 ton i kommersiellt syfte till ett värde av runt tre miljarder kronor. I synnerhet blåbär, rika på antioxidanter, har blivit en kommersiell handelsvara som används inom hälso- och skönhetsindustrin, speciellt i Asien.

Det slitiga jobbet att skörda blåbär, hjortron och lingon är helt beroende av billig arbetskraft, framför allt från Thailand. Nästan 6 000 personer har ansökt om att få plocka bär i Sverige i år trots att prognosen är ett magert bärår.  Eva Norlin, regionkoordinator mot prostitution och människohandel i Västerbotten, befarar en kaosartad säsong (SVT 8/7). I fjol mötte hon bärplockare som var sönderstressade och jobbade fast de var sjuka. De thailändska plockarna skuldsätter sig nämligen för att ha råd med flygresa till och uppehälle i Sverige.

Även Frälsningsarméns center mot människohandel larmar om att bärplockare återigen kan fara illa i Sverige (SR 7/7). I januari hjälpte organisationen 250 thailändska bärplockare att skriva ett brev till den svenska regeringen. Thailändarna, som slavat i Sverige under förra bärsäsongen, vittnar om att de blivit lurade av utländska bolag. ”Vi åt oss sällan mätta. Vi var tvungna att tillaga älginälvor från jaktlagen och trafikdödade djur över öppen eld i skogen. Vid slutet av säsongen hade de flesta av oss tappat 5–15 kilo i vikt.” Nästan alla hade återvänt hem med krossade drömmar och stora skulder. Även de som hade lyckats slita ihop flera ton svenska bär var skuldsatta.

Det brevet beskriver en situation som i vissa fall är värre än för svenska statare. Lantarbetarna betalades av jordägare i natura, i form av usel mat och usla bostäder i stället för lön. Så sent som 1945 förbjöds det skamliga statarsystemet vilket bidrog till livegenskap. Träldom borde tillhöra Sveriges historia, inte vår nutid.

Tankesmedjan Arena Idé presenterade i våras rapporten ”Schysta skogsbär” som lanserar flera reformer för bättre arbetsvillkor i bärbranschen. Rapporten lyfter även blicken mot framtiden. Tankesmedjan föreslår en offentlig satsning för att stimulera att vilda bär i långt högre grad förädlas i Sverige. Det är där pengarna finns. Idag exporteras en mycket stor del av de svenska bären i orensat skick till utlandet. Sverige skulle till exempel kunna ha egna anläggningar för att extrahera eftertraktade antioxidanter från blåbär. Arena Idé konstaterar att länder som Finland och Tyskland ligger betydligt längre fram. Sverige borde initiera kvalificerad akademisk forskning kring bioteknik med inriktning på skogsbär för att ta fram nya produkter. På så sätt kan ett högre pris på skogsbären skapas och därmed bättre arbetsvillkor för bärplockarna. Även om tankesmedjan Arena politiskt lutar åt vänster bör borgerligt sinnade inspireras av innovationstankarna och se vilda bär som naturresurs. Slaveriet i bärskogen måste få ett slut.