Hösten Àr pÄ ingÄng och över hela Sverige söker (framförallt) unga mÀnniskor boenden. Inte bara i universitets- och högskolestÀder, utan Àven pÄ platser dÀr företagen satsar och nyutbildade fÄtt jobb. Men en lÀgenhet Àr inte alltid lÀtt att fÄ tag pÄ. SÀrskilt inte en mindre sÄdan som inte kostar skjortan. Svensk bostadsmarknad befinner sig i ett bisarrt lÀge dÀr det Ä ena sidan rÄder bostadsbrist pÄ mÄnga orter runt om i landet samtidigt som byggföretag och fastighetsutvecklare Ä andra sidan stÄr med tomma nybyggda lÀgenheter som de inte kan bli av med.
PÄ sina hÄll erbjuds till och med den som köper en bostadsrÀtt ett helt avgiftsfritt Är. SkÀlet till att det ser ut som det gör Àr flera. Ett Àr det ekonomiska lÀget med höga rÀntor, inflation som urholkat löner och sÄdant som amorteringskrav. Allt fÀrre unga mÀnniskor har rÄd att köpa eller hyra en nybyggd lÀgenhet. Till och med om man arbetar heltid kan det bli för mycket nÀr rÀnta och amortering Àter upp stora delar av lönen. Ett annat skÀl till att nya lÀgenheter inte blir sÄlda eller uthyrda trots att sÄ mÄnga söker bostad Àr att de Àr hiskeligt dyra till följd av orimliga byggkostnader. NÄgot som bland annat har sin grund i en genomreglerad byggmarknad styrd av fyrkantiga regler och hopplösa föreskrifter.
Förra hösten presenterade Boverket ett förslag pĂ„ nya förenklade byggregler som bygger pĂ„ regeringens utredning âModernare byggregler â förutsĂ€gbart, flexibelt och förenklatâ. Bland annat vill myndigheten att detaljstyrningen nĂ€r det kommer till sĂ„dant som solvinklar, takhöjder med mera försvinner. Planen Ă€r att de nya reglerna ska börja gĂ€lla nĂ€sta Ă„r.
Alla Ă€r dock inte nöjda. Boverket har bland annat fĂ„tt kritik frĂ„n HyresgĂ€stföreningen som i sitt remissvar skriver att âBoverkets nya förslag pĂ„ regelverk Ă€r ett högriskexperiment, som kan komma att försvĂ„ra byggandet och offra de boendes hĂ€lsaâ. Inte heller Sveriges arkitekter Ă€r tillfreds. Men det borde inte spela nĂ„gon roll. Det Ă€r inte HyresgĂ€stföreningen eller arkitektkĂ„ren som förgĂ€ves tvingas leta lĂ€genhet och det Ă€r inte de som borde ges rĂ€tten att besluta om en bostad Ă€r bra eller inte. Redan i dag bor mĂ€ngder med mĂ€nniskor i gĂ„rdslĂ€genheter utan direkt solljus och i Ă€ldre bostĂ€der med lĂ€gre takhöjd och trivs utmĂ€rkt. Det Ă€r inte heller rimligt att varje liten enrumslĂ€genhet har ett badrum nĂ€stan lika stort som sjĂ€lva lĂ€genheten. Stora kostnader skulle kunna sparas om reglerna för handikappanpassning av mindre lĂ€genheter inte var lika rigida.
Vad som dĂ€remot vore orimligt Ă€r om kravet pĂ„ kök i bostĂ€der skulle tas bort. NĂ„got tankesmedjan Timbro föreslog hĂ€romsistens. âI det moderna samhĂ€llet, dĂ€r det Ă€r enklare och billigare Ă€n nĂ„gonsin att bestĂ€lla hem eller vĂ€rma upp fĂ€rdiglagad mat, tycks kökskravet vara en rest frĂ„n en svunnen tidâ skriver Rutger Brattström, projektledare inom ideologi, Timbro (Altinget 13/8). FrĂ„gan Ă€r var folk ska vĂ€rma eller för den delen förvara den fĂ€rdiglagade maten om det inte finns nĂ„got kök? DĂ€rmed inte sagt att det behöver vara ett stort sĂ„dant. Men att alla nybyggda bostĂ€der i alla fall har en vrĂ„ med spis, ugn, kyl och frys liksom toalett och dusch Ă€r det minsta man kan begĂ€ra.
SjÀlvklart mÄste bostadsbyggandet förenklas och framförallt bli billigare. Men inte till vilket pris som hels