Hösten är på ingång och över hela Sverige söker (framförallt) unga människor boenden. Inte bara i universitets- och högskolestäder, utan även på platser där företagen satsar och nyutbildade fått jobb. Men en lägenhet är inte alltid lätt att få tag på. Särskilt inte en mindre sådan som inte kostar skjortan. Svensk bostadsmarknad befinner sig i ett bisarrt läge där det å ena sidan råder bostadsbrist på många orter runt om i landet samtidigt som byggföretag och fastighetsutvecklare å andra sidan står med tomma nybyggda lägenheter som de inte kan bli av med.
På sina håll erbjuds till och med den som köper en bostadsrätt ett helt avgiftsfritt år. Skälet till att det ser ut som det gör är flera. Ett är det ekonomiska läget med höga räntor, inflation som urholkat löner och sådant som amorteringskrav. Allt färre unga människor har råd att köpa eller hyra en nybyggd lägenhet. Till och med om man arbetar heltid kan det bli för mycket när ränta och amortering äter upp stora delar av lönen. Ett annat skäl till att nya lägenheter inte blir sålda eller uthyrda trots att så många söker bostad är att de är hiskeligt dyra till följd av orimliga byggkostnader. Något som bland annat har sin grund i en genomreglerad byggmarknad styrd av fyrkantiga regler och hopplösa föreskrifter.
Förra hösten presenterade Boverket ett förslag på nya förenklade byggregler som bygger på regeringens utredning “Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat”. Bland annat vill myndigheten att detaljstyrningen när det kommer till sådant som solvinklar, takhöjder med mera försvinner. Planen är att de nya reglerna ska börja gälla nästa år.
Alla är dock inte nöjda. Boverket har bland annat fått kritik från Hyresgästföreningen som i sitt remissvar skriver att “Boverkets nya förslag på regelverk är ett högriskexperiment, som kan komma att försvåra byggandet och offra de boendes hälsa”. Inte heller Sveriges arkitekter är tillfreds. Men det borde inte spela någon roll. Det är inte Hyresgästföreningen eller arkitektkåren som förgäves tvingas leta lägenhet och det är inte de som borde ges rätten att besluta om en bostad är bra eller inte. Redan i dag bor mängder med människor i gårdslägenheter utan direkt solljus och i äldre bostäder med lägre takhöjd och trivs utmärkt. Det är inte heller rimligt att varje liten enrumslägenhet har ett badrum nästan lika stort som själva lägenheten. Stora kostnader skulle kunna sparas om reglerna för handikappanpassning av mindre lägenheter inte var lika rigida.
Vad som däremot vore orimligt är om kravet på kök i bostäder skulle tas bort. Något tankesmedjan Timbro föreslog häromsistens. “I det moderna samhället, där det är enklare och billigare än någonsin att beställa hem eller värma upp färdiglagad mat, tycks kökskravet vara en rest från en svunnen tid” skriver Rutger Brattström, projektledare inom ideologi, Timbro (Altinget 13/8). Frågan är var folk ska värma eller för den delen förvara den färdiglagade maten om det inte finns något kök? Därmed inte sagt att det behöver vara ett stort sådant. Men att alla nybyggda bostäder i alla fall har en vrå med spis, ugn, kyl och frys liksom toalett och dusch är det minsta man kan begära.
Självklart måste bostadsbyggandet förenklas och framförallt bli billigare. Men inte till vilket pris som hels