Skolverkets preliminära sammanställning av betygsresultaten för läsåret 2020/21 visar bland annat att pojkarna har förbättrat sina resultat samt att fler är behöriga till gymnasiet och tar studenten inom tre år. Myndighetens högsta chef Peter Fredriksson är inte sen med att dra långtgående slutsatser av statistiken: “Det är glädjande att resultaten förbättras. Detta visar att den svenska skolan, lärare och elever har klarat av att hantera coronapandemin”.
Men går det verkligen att slå fast redan nu? Myndigheten med det yttersta ansvaret för att utbildning ska hålla en hög kvalité – och förmedla en källkritisk förmåga – måste kunna skilja på korrelans och kausalitet. Att resultaten ökar behöver inte betyda att eleverna har lärt sig mer.
En mer sannolik förklaring till de ökande betygen stavas betygsinflation. Att lärarna varit för generösa kan bero på att de nationella proven ställdes in i våras och inte kunde ge vägledning för bedömningen.
Fredriksson menar också att “ingen elevgrupp verkar ha påverkats mer negativt av pandemin än någon annan”. Påståendet går stick i stäv med tillgänglig forskning och med tidigare bedömningar från andra myndigheter. Bland annat har Skolinspektionen varnat för att fjärr- och distansundervisning kan leda till att det kompensatoriska uppdraget försvåras med minskad likvärdighet som följd.
Högre krav på självstudier i hemmet passar kanske för vissa, men det går inte att bortse från att många unga lever i trångboddhet och har olika tillgång till digitala verktyg. Elever som redan innan pandemin hade de svagaste resultaten riskerar att halka ännu mer efter.
Det är för tidigt för att få en tillförlitlig helhetsbild över elevernas inlärning under pandemin, men ett par forskningsstudier har genomförts. En omfattande sådan undersökning i Nederländerna visar att elevernas språkförståelse, stavning och matematik inte förbättrades överhuvudtaget under skolnedstängningen. Med andra ord lärde sig eleverna inget alls med distansundervisning.
Värst drabbade var de vars föräldrar hade en lägre utbildningsbakgrund – kunskapstappet var 60 procent högre i denna grupp.
Mot den bakgrunden är det svårt att tro på Skolverkets påståenden om att ingen elevgrupp har hamnat efter.
Det behöver inte vara lika illa här som i Nederländerna, men det är naivt att tro att inlärningen har ökat under pandemin. Betygen kan ha ökat av andra anledningar. Fredriksson har rätt i en sak och det är att elever och lärare har hanterat situationen så bra de kunnat. Men det är för tidigt för Skolverket att ta ut segern. De som drabbas värst av en skönmålning är eleverna med störst med behov av särskilda insatser. De behöver en skola som ser dem och som ser allvaret i situationen.