Ett av den svenska skolans viktigaste uppdrag är det kompensatoriska.

Skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå målen och rikta insatser utifrån elevernas olika behov.

De barn som inte kommer från akademikerhem ska få de nycklar och strategier som behövs för att gå vidare mot högre utbildning.

Tyvärr tycks skolan bli allt sämre i detta avseende. Färre skaffar sig en högre utbildning än i föräldragenerationen. Resultaten i den svenska skolan som helhet är sämre.

Allvarligast är att medan barn till högutbildade trots allt klarar sig relativt bra, halkar redan svaga elever efter mer och mer och de socioekonomiska klyftorna cementeras redan i grundskolan.

En nyligen publicerad avhandling av Göran Nygren, forskare vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet, visar att hemarbete och ett omfattande föräldrastöd är avgörande för att nå höga betyg i dagens skola.

”För att förstå och förklara elevers skolresultat är det nödvändigt med ett helhetsperspektiv på elevers skolarbete, både i skolan och i hemmet, och på deras utbildningsresurser”, säger Göran Nygren i en intervju på Uppsala universitets hemsida (21/8 2021).

Göran Nygren konstaterar att skolan inte klarar av sitt kompensatoriska uppdrag, utan tvärtom förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser, den sociala reproduktionen och segregationen i samhället.

De senaste decennierna har skolan avakademiserats- Många lärare har gått från att vara kunskapsförmedlare till att agera handledare och ansvar har förskjutits från de vuxna i skolan till eleverna.

Böcker skrivna av erfarna läromedelsförfattare har försvunnit och klasserna har blivit större. I takt med utvecklingen har elevers bakgrund börjat spela en alltmer avgörande roll. Föräldrar får kompensera skolans brister – och inte tvärtom.

Det var inte så det var tänkt. I själva verket ska inlärningen ske i skolan. Läxor och annat hemarbete ska vara repetition, innötning som barnet ska kunna hantera på egen hand.

Men när grupparbete upphöjs till ideal och det är så stökigt i klassrummen att elever inte har en chans att lära sig vad de ska – och det saknas resurser för att hjälpa de barn som behöver extra stöd – har den som saknar föräldrastöd inte en chans.

De som tvärtom har föräldrar som kan förmedla vikten av studiedisciplin, dela med sig av inlärningstekniker och hjälpa till med inlämningsuppgifter är de enda som har möjlighet att lyckas.

En granskning som Skolinspektionen publicerade i våras, där man tittat närmare på hur enskilda huvudmän för 26 friskolor klarar av sitt kompensatoriska uppdrag, visar en situation som är under all kritik.

Det stora flertalet klarar inte av att rikta insatser utifrån elevernas behov. Ofta har man inte ens kartlagt vilka elever som har sämre förutsättningar och vilka insatser som behövs för att stötta dessa barn.

Situationen i den kommunala skolan är inte bättre. Grundskolor används som budgetregulatorer och rektorer som vägrar dra in på stödåtgärder tvingas bort.

Kunskap är fundamentet för hela vårt samhälle. Bara genom att ge varje generation en stabil grund att stå på kan vi bygga ett bättre samhälle.

Det är ett ansvar som aldrig får vältras över på enskilda familjer.