Skolan måste kunna hantera utagerande barn

Detta genom att förflytta barnet till en plats där och där han eller hon i vuxens sällskap kan lugna sig. Vad en lärare däremot absolut inte ska göra, är att använda sitt fysiska överläge till att hålla fast och trycka ned barn i marken. Att bli fasthållen ger barn i affekt panik och sätter igång alla reflexer hos barnet att slåss för att ta sig loss. En liten människa som blivit nedtryckt i marken kan få psykiska men under lång tid. Det finns också exempel inom forskningen på barn som fått frakturer och till och med avlidit till följd av att ha blivit fasthållna.

2016 gjorde journalisten Johanna Sjövall på Sveriges Radios Ekoredaktion en uppmärksammad dokumentär med namnet Fallet Oscar om just skolans fasthållningar av utåtagerande barn. Där intervjuas barnpsykologen Bo Hejlskov Elvén som bland annat arbetar med utbildning av pedagogisk personal kring hantering av problemskapande beteende. Han understryker hur farligt det är att lägga ned och hålla fast arga barn och hur det finns andra sätt att agera. Att hålla fast barn är även skadligt ur ett pedagogiskt perspektiv eftersom det allvarligt skadar tillit och trygghet. För en lärare eller förskollärare att efteråt försöka undervisa eller utöva omsorg mot samma barn är svårt.

Det här borde alla som arbetar med barn känna till. Tyvärr är det inte så, vilket resulterar i att barn som (till exempel till följd av en neuropsykiatrisk diagnos) har svårt att tygla sitt humör gång på gång utsätts för fasthållning av stora starka vuxna i förskolan eller skolan.

Dock har utvecklingen på senare tid gått åt rätt håll. Ett tecken på det är att Skolinspektionen i dag ser allvarligare på de anmälningar som kommer in. Ett annat är att en förskollärare i Skåne nyligen sades upp efter att ha låst fast en 5-årings armar och ben och tryckt ned barnet mot marken. En kollega som såg händelsen uppmärksammade Skolledningen på vad som skett och denna tog beslutet att polisanmäla och avskeda förskolläraren.

Förskolläraren själv tycker inte att hon gjort något fel och hävdar tillsammans med Lärarförbundet nödvärn. Men nödvärnsrätten infaller vid oväntade nödsituationer. Att barn kan få utbrott och agera ut fysiskt är knappast oväntat för de vuxna som arbetar i skolan. Dessa borde därmed ha väl utarbetade strategier och metoder för att hantera sådana situationer. Lärarförbundet borde ha bättre omdöme än att backa en medlem som tryckt ned en 5-åring vid marken. Är det några som borde ställa sig på barnens sida är det de som företräder landets pedagogiska expertis. Lärare och förskollärare som kränker barn, inte kan hantera tuffa situationer och utsätter minderåriga för livsfarliga metoder har inte i skolan att göra.