Den svenska skogen gör skillnad för klimatet.
Det är lätt att konstatera när man läser Skogsindustriernas rapport – Svensk skogsnärings klimateffekt 1990–2020 – om den svenska skogsnäringens klimateffekt.
Räknar man in både det kol som växande träd binder, och de fossila bränslen och/eller material som skogsprodukter tränger undan, så kompenserar skogen för hela Sveriges klimatutsläpp två gånger om.
Träprodukter kan ersätta stål och cement i byggnader, papper kan ersätta fossilbaserad plast. Biobränslen som produceras av grenar, rötter och toppar kan även ersätta bensin och diesel, flygets och sjöfartens bränslen.
När det kommer till bioenergin finns det dock skäl att gå försiktigt fram i klimatberäkningarna. Det är visserligen sant att det finns en tydlig klimateffekt även när biobränslen ersätter fossila bränslen. Men det finns fler faktorer att ta hänsyn till.
Biobränslen är ofta en bra brygga i övergången till nya tekniker. Men även om det var möjligt att producera biodrivmedel i tillräcklig omfattning på global nivå – inte ens Sverige, med stora mängder skog, är i dag självförsörjande på området – skulle det knappast vara önskvärt.
Det är bättre att elda skogsrester än att elda fossila bränslen. Men ännu bättre är det att tillverka andra produkter av grenarna.
Om skogsresterna exempelvis blir spånskivor i stället blir klimatnyttan från skogen ännu större.
Och ju högre efterfrågan på biobränslen, desto större risk att det blir ur klimat- eller miljösynpunkt sämre råvaror som används. Det vore exempelvis inte bra om palmolja blev en mer populär produkt.
Transportbranschen och andra som behöver flytande bränslen, som samtidigt är klimatneutrala, bör i stället i så stor utsträckning som möjligt försöka hitta andra vägar framåt för sin omställning.
Sådana håller för övrigt på att växa fram. I förra veckan (27/4 2022) meddelade kraftjätten Uniper att man etablerar en anläggning i Långsele, drygt en mil väster om Sollefteå, för produktion av klimatneutralt flygbränsle med hjälp av vätgas och kol uppfångad från biomassa.
Inom några år kommer anläggningen förhoppningsvis att kunna producera tio procent av Sveriges flygbränsle helt klimatneutralt. Sådana, så kallade elektrobränslen, kan även ersätta sjöfartens bränslen. Produktionen kräver mycket el, men så länge den också är fossilfri är elektrobränslena ett bättre och långsiktigt hållbart alternativ.
Att en del av skogsindustrins restprodukter går till bränsletillverkning eller eldas i kraftvärmeverk är inget problem. Det är tvärtom ett bra sätt att ta vara på alla delar i en mångfacetterad produktionskedja.
Men att generera el, värme och drivmedel är inte skogens bästa gren, och vi bör inte hänga upp klimatomställningen på den.
Skogen gör som allra störst nytta när den brukas på ett hållbart sätt och omvandlas till så långlivade produkter som möjligt – och helst sådana som kan ersätta fossilt baserade eller tillverkade varor.
För klimatets skull är det bättre med trall av tall och garderober av gran, än vedspisar fulla med ved.