Skillnaden mellan vÀrderingar och övertygelser

Trots vÀnsterns och högerns respektive övertygelser i frÄgan, vet vi egentligen inte hur alliansens valfrihetsreformer har pÄverkat lönerna och arbetsvillkoren i vÀlfÀrden.

VÄrt demokratiska samtal gynnas av att vi inte blandar ihop vÄra vÀrderingar med vÄra övertygelser.

VÄrt demokratiska samtal gynnas av att vi inte blandar ihop vÄra vÀrderingar med vÄra övertygelser.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Ledare2023-06-07 07:30
Detta Àr en ledare. Norran Àr partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

För den som skriver en rapport för en tankesmedja och har i uppdrag att utreda ett visst sakförhĂ„llande Ă€r det inte sĂ€rskilt klickvĂ€nligt att landa i att slutsatsen Ă€r ett “Nja,vi kan inte utifrĂ„n det rĂ„dande kunskapslĂ€get avgöra frĂ„gan, det finns omstĂ€ndigheter som talar bĂ„de för och emot”, trots att det kanske Ă€r det mest sanningsenliga svaret. Som en tankesmedja som saknar tydliga kopplingar till fack och arbetsgivare har Fores dock den möjligheten.

Det finns inget intresse av att en sÀrskild tes ska styrkas i Fores rapporter, vilka lika mycket Àr tankesmedjans största styrka som dess största svaghet. Största svaghet, tyvÀrr, just dÀrför att nyanserade svar sÀllan drar Ät sig sÄ mycket omedelbart intresse, trots att de oftast stÀmmer bÀttre överens med hur verkligheten Àr Àn partsinlagor.

FörstÄs Àr det mycket lÀttare att sÀlja in en rubrik pÄ att en hÄrdvinklad rapport frÄn Arena idé visar att Sverige Àr vÀrldens mest ojÀmlika land, Àn en rapport som förutsÀttningslöst kommer fram till att vi helt enkelt inte vet hur alliansens valfrihetsreformer har pÄverkat den kvinnodominerade vÀlfÀrden.

I en fĂ€rsk rapport frĂ„n Fores kommer professorn i nationalekonomi Anne Boschini fram till just det. Å ena sidan, resonerar hon, ger forskningen stöd, om Ă€n tvetydigt, för en bransch med endast ett fĂ„tal arbetsgivare –  en sĂ„ kallad oligopsoni – bidrar till sĂ€mre löneutveckling Ă€n en marknad dĂ€r utbud möter efterfrĂ„gan i total jĂ€mvikt. NĂ€r fler arbetsgivare konkurrerar om arbetskraften finns större möjlighet för arbetstagarna att förhandla upp sina löner, Ă€r teorin bakom.

Å andra sidan, Ă€r vĂ€lfĂ€rden fortfarande ingen regelrĂ€tt marknad eftersom efterfrĂ„gan i den modell vi numera har varken styr priset pĂ„ vĂ„rden eller hur mycket vĂ„rd som finns att tillgĂ„. NĂ€r staten upphandlar privat vĂ„rd görs vidare en avvĂ€gning mellan pris och kvalitet –  men dĂ€r det senare svĂ„rligen kan kvantifieras. Det skapar ett intresse hos de privata aktörerna att konkurrera med lĂ„ga priser snarare Ă€n god kvalitet, vilket knappast gagnar löneutvecklingen för personalen.

Boshinis medskick Àr att vi behöver utreda saken nÀrmare. KunskapslÀget kring hur alliansens valfrihetsreformer har pÄverkat kvinnors löner och arbetsvillkor Àr helt enkelt bristfÀlligt. Mer forskning behövs.

Rapporten sedd i sin helhet Ă€r en vĂ€lkommen pĂ„minnelse om skillnaden mellan övertygelser och vĂ€rderingar. Övertygelser har vi i förhĂ„llande till hur saker de facto Ă€r, medan vi har vĂ€rderingar i förhĂ„llande till hur saker borde vara. TyvĂ€rr blandas dessa allt för ofta ihop. Den som tycker att vĂ€lfĂ€rden borde drivas i privat regi Ă€r inte sĂ€llan övertygad om att det faktiskt Ă€r pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att privatiserad vĂ„rd gynnar villkoren och löneutvecklingen. Och vice versa.

Om fler funderade pÄ vad som Àr hönan och Àgget av ens övertygelser och vÀrderingar hade debatten varit kunskapssökande istÀllet för polemisk. För verkligheten, till skillnad frÄn vÀrderingar, Àr i grund och botten inte en tÀvling.