TÀnk att en oljemÄlning, ett fotografi, en staty, en installation, eller vad det nu mÄnde vara, kan vÀcka sÄ starka kÀnslor.
En gÄng i tiden ville till exempel Marika Wallgren (KD) sÀtta stopp för fler konstdonationer frÄn Sture Meijer.
Nu blev det inte sÄ. I dag bestÄr Meijersamlingen av omkring 200 verk; oljemÄlningar, gouacher och teckningar, skulpturer och grafik.
Men Àven utan den Àger SkellefteÄ kommun en gedigen konstsamling. Första inköpet gjordes av stadsfullmÀktige redan 1889. Troligtvis Àr kanske bÀst att tillÀgga. Med Ären har det blivit runt 6 000 verk. NÄgra utplacerade hÀr och dÀr, andra magasinerade.
Det dĂ€r med hĂ€r och dĂ€r, och det dĂ€r med magasinerad konst, har fĂ„tt Christina Soldan, Liberalernas gruppledare, att ta till âpennanâ.
I en interpellation, stĂ€lld till kulturnĂ€mndens ordförande, vill hon ha svar pĂ„ tre frĂ„gor: Varför gömmer vi (= SkellefteĂ„ kommun) vĂ„r konst? Ăr det inte dags att inventera konsten och bereda ny plats för mĂ„nga av konstverken? Vilka planer finns kring vĂ„r (= SkellefteĂ„ kommuns) bortglömda konstskatt.
För lite mer Ă€n tio Ă„r sedan gav sig konstnĂ€ren Barbro Frimodig ut pĂ„ konstjakt. Hennes uppdrag var att försöka bringa ordning och reda i kommunens konstsamling och hitta de verk som âtappats bortâ. Hur det gick Ă€r höljt i dunkel. Trots idogt letande hittar jag inga sĂ„dana uppgifter âpĂ„ nĂ€tetâ. Men förhoppningsvis resulterade sökandet och katalogiserandet i nĂ„got. Och om jag missat nĂ„got, berĂ€tta för mig.
Det Àr synnerligen relevanta frÄgor som Christina Soldan stÀller. Konstverken har köpts in för skattepengar, försvinner konstverk sÄ försvinner ocksÄ skattepengar tillsammans med den vÀrdestegring som mÄnga av konstverken förvÀntas ha.
Den intressantaste frÄgan Àr dock den sista: Vilka planer finns kring vÄr bortglömda konstskatt?
En plan skulle kunna vara att hitta en utstĂ€llningslokal â bortom kulturhuset â dĂ€r de intressantaste delarna av kommunens konst visas. En annan skulle kunna vara att digitalisera samlingarna och lĂ€gga ut dem âpĂ„ nĂ€tetâ. Vilket flera konstmuseer gjort.
Nu placeras konstverken i stĂ€llet pĂ„ förvaltningar och institutioner: âPĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan kunskapen och intresset för konst stimuleras samtidigt som den offentliga miljön och arbetsmiljön berikasâ, som det sĂ„ vackert heter pĂ„ kommunens hemsida.
Det finns det anledning att vara skeptisk till.
Att de Skelleftebor, som sÄ önskar, inte i större utstrÀckning kan ta del av den konstsamling som de varit med och finansierat Àr faktiskt rÀtt illa.