Luftföroreningar påverkar både hälsa och miljö.

De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden.

De bidrar till växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.

I närheten av korsningen E4–Kanalgatan står en vagn parkerad. Det är nog inte många som skänker den en tanke i rusningstrafiken. Men det är en ständig påminnelse om att luften i Skellefteå inte är så ren som den borde vara.

Nog har Skellefteå försökt minska luftföroreningarna. Inte bara längs E4 och Kanalgatan utan generellt.

Det har byggts gång- och cykelbanor, kollektivtrafiken har byggts ut och parkeringsavgifterna finns kvar. Förhoppningen är att färre ska ta bilen till staden. Nyligen sänktes hastigheten i centrum från 50 till 30 och 40 km/tim.

Men det räcker inte.

Stockholm försvinner i backspegeln. Vi färdas längs E4: Uppsala, Gävle, Hudiksvall, Sundsvall, Umeå och vidare norrut mot Skellefteå. Städerna ser man inte av, i varje fall inte dess centrala delar.

De flesta städer längs Norrlandskusten har begåvats med förbifarter. Men inte Skellefteå.

Trafikverket har skissat på och utrett en förbifart (VN 1801). Men hittills har teori inte förvandlats till praktik. Så länge pengar saknas samlar utredningen damm i någon bokhylla.

Senaste bakslaget kom hösten 2017. Förbifart Skellefteå rymdes inte i de 622 miljarder kronor som Trafikverket ville ha i sin nationella plan fram till 2029.

Men ska luftkvaliteten förbättras i centrala Skellefteå är det vad som behövs. En förbifart. När tung trafik leds in i städerna medför det inte bara luftföroreningar – främst höga halter av kvävedioxid – utan också buller och trafiksäkerhetsproblem.

Kan inte Skellefteå betala?

Jo, Skellefteå kan betala, men ska inte göra det.

E4 tillhör det statliga vägnätet och det byggs och underhålls av staten.

Så länge staten (genom Trafikverket) inte kan/vill betala, och Skellefteå inte ska göra det, så är det här ett dilemma utan lösning. Ett klassiskt Moment 22.

Samtidigt brådskar en förbifart.

En studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet gjort på uppdrag av Naturvårdsverket konstaterar: ”Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar dör 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar. Varje dödsfall motsvarar en förlust av drygt elva levnadsår. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 56 miljarder kronor varje år.”

Coronakrisen har satt stora delar av samhället på stand by. Enligt Arbetsförmedlingen blir krisen långvarig.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har tillsammans med stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna presenterat krispaket efter krispaket.

Stora infrastrukturprojekt har historiskt sett varit ett sätt att få fart på tröga ekonomier. Finansminister Anders Borg (M) gjorde till exempel det i samband med finanskrisen 2008–2009.

En förbifart Skellefteå är kostnadsberäknad till drygt 800 miljoner kronor. Det är en överkomlig summa när det behövs massiva ekonomiska stimulanser.

Kanhända är infrastruktur en förlegad stimulansåtgärd i ett postindustriellt samhälle. Men det hade gynnat Skellefteå, och varit bra för Skelleftebornas hälsa.

Att ha luft, som inte är farlig att andas, borde tillföras listan av mänskliga rättigheter.

Fotnot: Med de här raderna sätter jag lås och bom på tangentbordet och går på några veckors semester.