En kvinna i Göteborg fick frågan om hon ville ingå i styrelsen för ett bolag drivet av en vän.
Hon tackade nej, men blev ändå registrerad som ledamot.
När hon fick reda på detta försökte hon omedelbart lämna uppdraget.
Hon hade ingen insyn i verksamheten och i rätten bekräftade hennes vän att han registrerat henne som ledamot utan hennes godkännande och vetskap. Trots detta ansåg Skatteverket att kvinnan var att betrakta som företrädare för företaget, och gjorde henne personligen betalningsansvarig för en skatteskuld på 180 000 kronor.
Frågan om företrädaransvar är på många sätt en teknisk och juridisk nischfråga. Men som en ny rapport från stiftelsen Rättvis skatteprocess visar utgör den ett obehagligt hål i rättssäkerheten.
Rapporten tar upp fall där styrelseledamöter med svaga kopplingar till företag blir personligt ansvariga för miljonskulder.
Det är inte själva idén om företrädaransvar som är konstig. Tanken är att den som åtar sig ett uppdrag i ett företag inte ska kunna svära sig fri från ansvar genom att hävda att denne inte haft tillräcklig insyn i företaget.
Problemet är de långtgående tolkningarna av lagen som myndigheter och domstolar gör. Praxis innebär att även den som gjort sitt yttersta för att försäkra sig om att företaget gör rätt för sig kan anses personligt ansvarig för bolagets skulder.
Ett exempel är Johan Ottosson, som tackade ja till att ingå i styrelsen för ett budföretag i Stockholm. Han var medveten om kraven som finns på styrelseledamöter och hade därför löpande kontakt med företagets redovisningskonsult.
Men när det visade sig att kompisen som drev företaget hade lurat såväl styrelse som redovisningskonsult och revisor med osanna fakturor spelade det ingen roll.
Skatteverket ansökte om företrädaransvar för Johan Ottosson, trots att han inte haft att göra med bedrägerierna. Efter en rättsprocess ansågs han skyldig att betala 850 000 kronor av den skatteskuld som bolaget hade vid konkursen.
Företrädaransvaret är i sina mest extrema uttryck absurt.
Det är inte enda exemplet på rättsosäkerhet inom skatteområdet. Ta bara en sådan sak som att man kan beläggas med straffskatt för att man följer råd från Skatteverkets hjälptelefon eller anses ägna sig åt näringsverksamhet för att man byter bostad två gånger. Två uppmärksammade fall från de senaste åren.
Det, om inget annat, illustrerar att en rättslig översyn av hela området behövs å det snaraste.