Socialdemokraterna föreslår sänkt skatt för alla löntagare och pensionärer i höstens budget. Hur förslaget ska finansieras i detalj redovisas inte, men partiet flaggar för att det kan bli aktuellt att bankerna är med och finansierar reformen.
Socialdemokraterna presenterade förslaget under onsdagen (23/8) och menade där att förslaget är en satsning på sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare och beräknas kosta omkring 10 miljarder kronor att finansiera via statsbudgeten.
Sänkningen skulle beröra 4,3 miljoner löntagare och 1,7 miljoner pensionärer och innebära en lättnad på omkring 1 900 kronor per år för den som jobbar och 1 100 kronor per år för pensionärer.
“Vi kommer i vår budget att föreslå en rättvis skattesänkning för vanligt folk”, sade partiledaren Magdalena Andersson (S) när hon presenterade partiets förslag.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ställde sig positiv: “Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna ändrar sig. Det ska löna sig bättre att jobba och många har drabbats hårt nu i de här inflationstiderna, speciellt löntagarna”, sade hon i en kommentar till Socialdemokraternas utspel.
Men frågan är om det verkligen handlar om någon grundläggande ändring av synen på skatter och ekonomisk politik hos S. Även om man inte vill säga hur, slog Andersson fast på pressträffen att bankerna på ett eller annat sätt ska vara med och betala skattesänkningen eftersom de gör stora vinster när räntorna stiger.
Bankerna tjänar förvisso oförtjänt bra när räntorna på villa- och lägenhetslån stiger. Men i botten av de senaste decenniernas dramatiska prisökning på boende ligger en fundamental brist på bostäder som till stor del kan skyllas på många år av socialdemokratisk bostadspolitik med stark statlig styrning av såväl hyror som byggen.
Partiet signalerade också under pressträffen att man motsätter sig att gränsen för statlig skatt justeras i takt med att de nominella lönerna stiger med inflationen.
Vid skattereformen i början av 1990-talet infördes statlig skatt för höginkomsttagare. Men eftersom inflationen kan göra att lönerna stiger efter hand infördes samtidigt en regel att gränsen, den så kallade brytpunkten, efter hand för att undvika att den totala andelen löntagare som ska betala statlig skatt ökar. Enligt överenskommelsen ska 15 procent av skattebetalarkollektivet ligga över brytpunkten för statlig skatt. Den årliga justeringen kopplades till konsumentprisindex och är reglerad i inkomstskattelagen.
Skattereformen 1991 ledde till stora och nödvändiga förenklingar av ett snårigt system som var svårt att överblicka för såväl skattebetalare som makthavare. Välfärden ska trots allt betalas och ett transparent och enkelt skattesystem ökar legitimiteten och skattebetalarnas förståelse för att de måste bidra. Efterhand har enkelheten dock minskat på bekostnad av ändringar, justeringar och tillägg.
Nu vill Socialdemokraterna göra en genomgripande ändring genom att inte längre anpassa brytpunkten efter inflationen. Justeringen anses fel och leder enligt Magdalena Andersson till att bara “inflationsskydda framförallt höginkomsttagarna”, som hon uttryckte det.
Uttalandet visar att en gammal socialdemokratisk reflex är intakt: skatter är till för att höjas.